Klimat.

2019-09-26 09:50
–Vi har ungefär ett årtionde på oss att böja de här kurvorna och se till att vi hamnar på en tydlig väg i rätt riktning, säger den ledande hållbarhetsforskaren Johan Rockström. Jens Ergon
–Vi har ungefär ett årtionde på oss att böja de här kurvorna och se till att vi hamnar på en tydlig väg i rätt riktning, säger den ledande hållbarhetsforskaren Johan Rockström.
Puffetikett
Dagens ETC

Ledande forskare vill utlysa planetärt nödläge: ”Riskerna är väldigt stora”

Den globala uppvärmningen slår hårdare och snabbare än man tidigare trott. Utsläppen i världen fortsätter att växa. Och tiden för att byta riktning rinner snart ut. Nu höjs röster i forskarvärlden om att utlysa ett planetärt nödläge.

I onsdags släpptes ytterligare en i raden av tunga forskningsrapporter som understryker klimatfrågans allvar – om haven och isarna. De har duggat tätt ända sedan FN:s klimatpanel i fjol kom med sin omvälvande rapport om 1,5-gradersmålet.

Under klimattoppmötet i New York presenterades en syntes av de nya rönen, framtagen av världens ledande forskningsinstitutioner: United in science.

Det är en koncis, skrämmande och befriande uppriktig uppdatering av forskningsläget.

Ett årtionde på oss

– Budskapet är att vi befinner oss i ett väldigt allvarligt läge, konstaterar den ledande hållbarhetsforskaren Johan Rockström, chef för tyska Potsdaminstitutet och ett av de drivande namnen bakom sammanställningen.

– Vi har underskattat hur snabbt och hårt klimatförändringarna slår. Samtidigt växer utsläppen fortfarande i världen – när dom borde minska i rask takt. Vi är i rasande fart på väg mot potentiellt väldigt farliga klimatförändringar, med oåterkalleliga konsekvenser. Och vi har ungefär ett årtionde på oss att böja de här kurvorna och se till att vi hamnar på en tydlig väg i rätt riktning, säger Rockström.

Det är som om ett antal lömska kugghjul greppat tag i varandra. Naturens kraftfulla reaktion på klimatförändringarna. Rönen som tyder på att effekterna kan bli brutala och potentiellt oåterkalleliga redan vid två graders uppvärmning.

Och så den stora besvikelsen: Under mitten av 2010-talet började de fossila utsläppen att plana ut. Men under de senaste två åren har mängden koldioxid som pumpas ut i atmosfären tagit ett nytt skutt.

Utsläppen växer igen

– För två år sedan hoppades jag att vi hade nått toppen på utsläppskurvan, berättar Rob Jackson som leder det internationella forskningsnätverket Global carbon project.

– Jag kan inte påstå att jag trodde på det innerst inne, men jag ville väldigt gärna tro på det. Idag är det uppenbart att så inte var fallet. Och nu återstår bara 10-15 år innan vi tömt den återstående koldioxidbudgeten för att hålla oss under 1,5 graders uppvärmning.

Det finns två ljusglimtar: Förnybar energi har blivit enormt mycket billigare under de senaste tio åren. Och användningen av kol tycks ha nått sin slutgiltiga topp globalt. Men tyvärr hjälps det inte inte eftersom världen fortfarande förbränner mer och mer olja och fossilgas.

– Vi har sett en remarkabel tillväxt av förnybar energi. Men totalt sett har den här expansionen inte ersatt den fossila bränslen, den har bara lagts till den fossila infrastruktur som finns, säger Jackson.

Krävs systemskifte

– Lägger du till att klimatsystemet tycks känsligare än vi trodde, och att riskerna för allvarliga klimatförändringar förskjutits mot lägre temperaturer, ja då inser man att vi idag befinner oss i extrem tidsnöd, fortsätter Jackson.

– Vi kan fortfarande fixa det, men det kräver en omställning i en takt och skala som hittills inte varit på tal. Utsläppen måste halveras på tio år. Det här kräver en oerhört snabb och omfattande transformation av hela samhället. Det betyder sannolikt att vi behöver lämna dagens konventionella ekonomiska och politiska logik, menar Rockström.

Toppmötessejouren där rapporten presenteras är laddad. Jörg Mayer-Ries vid Tysklands miljö- och naturskyddsministerium fångar stämningen:

– När jag läser sammanställningen. Det är… paralyserande. Paralyserande.

”Riskerna är väldigt stora”

Hur hanterar man en situation där de flesta politiker, myndigheter, företag – ja, forskarna själva – inte har en susning hur räddningen ser ut?

Rockström lyfter en testballong.

– Jag menar att vi har vetenskapligt stöd för att utlysa ett planetärt nödläge.

Planetärt nödläge? Efteråt frågar jag vad Rockström menar.

– För det första att riskerna är väldigt stora: Oåterkalleliga klimatförändringar med potentiellt katastrofala konsekvenser för tio procent av jordens befolkning. Dessutom tillkommer en faktor: Brådskan. Riskerna i sig är inget nytt. Men kombinationen: Risken för katastrofala konsekvenser, att vi förlorar kontrollen, det faktum att vi alltjämt är på väg åt fel håll, kombinerat med att vi bara har tio år kvar att vända skutan, det menar vi är tillräcklig grund för ett nödläge, säger Rockström.

Det här är alltså något ni funderar över på allvar? Att forskarvärlden utlyser ett planetärt nödläge?

– Vi arbetar med det just nu. Vi försöker utröna om det finns vetenskaplig grund för att utlysa ett planetärt nödläge – state of planetary emergency. Vi har inte gått ut med det ännu. Men vi jobbar aktivt för att se om det kan ligga till grund för en resolution i FN under 2020.

Och vilka är “vi”?

– Det är en bred grupp individuella forskare inom global miljöforskning. Här i New York prövar Potsdaminstitutet, som jag är chef för, tillsammans med Romklubben att lyfta ett förslag om en planetär nödlägesplan.

En testballong?

– Ja. Syftet är inte att utlysa ett nödläge utan att pröva idén. Det handlar inte om att skrämmas utan att fundera över vad det innebär. Framför allt för att vidga frihetsgraderna och göra så att folk börjar tänka i nya banor. Jag menar, kliver man ur det normala tänkandet inom ramen för systemet så blir det plötsligt väldigt enkelt. Jag menar, i grund och botten kan vi fatta ett beslut redan imorgon om att aldrig mer bygga några fler kolkraftverk – världen befinner sig i nödläge.

Forskarna inte överens

På toppmötessejouren råder det delade meningar om förslaget. Rob Jackson är amerikan och uppvuxen i oljestaten Texas. Han är osäker på om nödlägesvapnet kommer att fungera i klyftornas USA. Speciellt i de delar av landet som han själv känner väl.

– Jag håller med om att forskningen visar att vi är i ett nödläge. Samtidigt har forskarvärlden deklarerat klimatnödläge i flera decennier. Hittills har det inte motiverat människor till förändring. Och jag är tveksam om det skulle hjälpa om vi gör det igen. Jag är rädd att det istället leder till att folk slår dövörat till, säger Jackson.

– Jag tror att vi behöver tala mer om fördelarna med en grön omställning. Att investeringar i grön teknik ger jobb. Att förnybar energi sparar liv genom mindre föroreningar.

Ett exempel är enligt Jackson förslaget om en Green new deal.

– Här i USA, och jag tror att det är så också i Europa, finns många människor som känner att de och deras samhällen har lämnats åt sitt öde. Vi behöver få med den här delen av befolkningen i omställningen. Då behöver vi använda ett annat språk, säger Jackson.

– Jag tror att man kan få stöd med argument som att en Green new deal ger bättre sjukvård, bättre vägar, bättre skolor. Och att det kan skapa nya jobb och framtidstro.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter