BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Det finns flera metoder för negativa utsläpp. De flesta bygger på att växtlighet tar upp och binder koldioxid ur atmosfären. En annan, dyrare men också säkrare, metod är så kallad geologisk lagring av koldioxid som har sitt ursprung i biomassa. Metoden kallas Bio-CCS, där CCS står för carbon capture and storage och innebär att koldioxid fångas in vid förbränning av biomassa och sedan lagras djupt under markytan eller under havsbotten. Metoden innebär alltså att den biogena koldioxiden tas ur kretsloppet, varpå koldioxidhalten i atmosfären sjunker.
Forskarna uppskattar mängden svenska biogena utsläpp, som skulle kunna fångas in och stuvas undan, till 30 miljoner ton per år.
Som jämförelse uppgår Sveriges årliga fossila koldioxidutsläpp till drygt 40 miljoner ton. Om vi slutar använda fossila bränslen och samtidigt utnyttjar möjligheten till negativa utsläpp skulle vi tvätta bort koldioxid ur atmosfären i stor skala skriver artikelförfattarna.
”Vår enda chans”
Men det kostar. En tänkbar lösning, menar de, är att låta användarna av oljeprodukter, som exempelvis flygresenärer, betala notan för städningen av atmosfären. Det ska kosta att grisa ner.
På så sätt skulle faktiskt framtidens flygresor kunna bidra till att rädda klimatet.
Anders Lindroth, professor emeritus vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, har forskat kring växthusgasers kretslopp under en stor del av sin karriär.
Han menar att negativa utsläpp är vår enda chans att klara klimatmålet om vi inte går in för stora satsningar på kärnkraft, sol och vind.
– Att absorbera koldioxid från atmosfären är enda sättet om vi ska klara 2-graders målet. Vi måste få negativa utsläpp och ta upp mer koldioxid än vi släpper ut, framförallt genom vegetation och skogar, men också genom geologisk lagring, säger Anders Lindroth.
Om vi ska kunna dra nytta av metoderna måste vi börja nu.
”Den lösning vi föreslår kräver internationella överenskommelser och kan ta tid. Men vi bör börja snarast,” skriver artikelförfattarna.
