Klimat.

2018-05-12 07:00
Bild: TT

Långt kvar till kass-mål

För snart ett år sedan trädde nya regler i kraft som tvingar handeln att informera om plastkassars miljöpåverkan. Målet är att minska förbrukningen kraftigt till 2025. Nu visar de första siffrorna från Naturvårdsverket att det är långt kvar. 2017 användes minst 832 miljoner påsar i Sverige.

År 2025 ska EU:s invånare inte använda mer än 40 plastbärkassar per person och år. Det direktivet meddelade EU 2016. Sedan förra sommaren måste därför alla svenska butiker informera kunderna om plastbärkassars miljö­påverkan. Samtidigt blev alla som tillverkar eller importerar plastpåsar skyldiga att rapportera försäljning till Naturvårdsverket.

I början av april hade myndigheten den första sammanställningen klar. Den visar att svenska butiker köpte in minst 832 miljoner påser under 2017. Förmodligen är den verkliga siffran ännu högre, enligt Agnes Willén, handläggare vid återvinningsenheten på Naturvårdsverket.

– Det enda vi har haft att relatera till är att man sagt att i EU används 198 påsar per person och år. Våra siffror motsvarar ungefär 80 kassar per person och år. Det är en indikation på att vår rapportering är i lägsta laget, säger hon.

Finns ingen samlad statistik

Någon samlad statistik över användningen av plastkassar i Sverige finns inte sedan tidigare. Butikskedjorna särredovisar inte hur många påsar de säljer och tillverkarna har inte behövt rapportera till myndigheterna. Enligt branschorganisationen Svensk Handels uppskattningar används drygt 1,3 miljarder påsar årligen, vilket ger ett genomsnitt på nära 200 påsar per person.

– Vi vet inte om rapporteringskraven nått alla som borde rapportera. Vi anar att de skulle kunna vara så att alla inte riktigt förstått hur de ska göra eller att de måste. Och att kanske inte alla gjort det i tid, säger Agnes Willén.

Plastpåsar har historiskt varit en god affär för matbutikerna. Enligt en sammanställning gjord av Metro med hjälp av en av landets ledande påstillverkare tjänade dagligvaruhandeln 2016 minst 496 miljoner kronor på att sälja plastpåsar.

Flera tar betalt

Sedan de nya reglerna infördes förra sommaren har kedjor i andra branscher börjat ta betalt för påsar. Bland dem finns till exempel de stora klädjättarna med H&M, Lindex och Kapp­ahl i spetsen som startat en kampanj de kallar ”One Bag Habit”. De butikskedjor som deltar förbinder sig att skänka allt överskott från påsförsäljningen till miljöarbete eller sociala ändamål. Naturskyddsföreningen har samarbete med flera kedjor som donerar vinsten från påsarna.

– Vi samarbetar med Apoteket Hjärtat, där kommer vi att använda pengarna för att titta på läkemedels negativa effekter på miljön. Sedan kommer vi också att titta på apotekssortimentet i bred bemärkelse, man säljer ju exempelvis också kosmetika. Sedan har vi MQ och Joy som är med i One Bag-initiativet. Där går pengarna till vårt allmänna miljö­arbete, säger Andreas Drufva, chef för Naturskydds­föreningens marknadsavdelning. 

Handeln har ju traditionellt tjänat bra på påsförsäljning. Upplever du deras engagemang som genuint?

– Jag tror att det kan vara skillnad på företag och företag. De vi valt att samarbeta med bedömer vi har en genuin vilja att minska konsumtionen av plast. Förutom att minska användningen, har samtliga bytt till fossilfritt eller återvunnet material. Hemköp som vi samarbetar med skrev så sent som häromdagen en debattartikel i Dagens samhälle där de berättar att alla plastförpackningar, inte bara plastpåsar, ska vara fossilfria eller återvunna senast 2030.
Till Naturskyddsföreningen har både MQ och Joy redovisat mer än en halvering av plastpåsanvändandet sedan samarbetet inleddes sommaren 2017.  

Ville ha lagstiftning

Inför förändringen förra sommaren förespråkade Naturskyddsföreningen lagstiftning om priser på plastpåsar. Som det är nu är det frivilligt för butikerna att ta betalt.  

– Dels är det ett problem att det inte funnits tillförlitlig statistik. Att man faktiskt börjar mäta det är en bra början. Sedan tycker vi det borde varit lag på att man måste ta betalt för plastpåsar över huvud taget. Så är det i vissa länder, säger Andreas Drufva.

Uppföljning krävs

Om det behövs ytterligare åtgärder för att nå målet om 40 påsar per person och år till 2025 är ännu för tidigt att säga, menar Agnes Willén.

– Man måste följa upp siffrorna ett par år först. Vad som är gjort är informationskravet, att om man tillhandahåller plastbärkassar måste man informera om miljöpåverkan. Vi måste se om det räcker eller om man behöver göra något mer, men 2025 är ganska snart.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Planen för minskad påsanvädning

• I april 2015 röstade EU-parlamentet för ett direktiv om att kraftigt minska användningen av plastpåsar.

• Medlemsländerna har två alternativ: antingen inför de förbud mot att erbjuda gratis plastkassar senast 2018 eller så vidtar de åtgärder som minskar användningen till 40 påsar per person och år senast 2025.

• Både Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket förordade att Sverige skulle införa förbud mot att erbjuda gratis plastkassar. Naturvårdsverket föreslog att påsar skulle kosta fem kronor styck.

• 2016 aviserade regeringen att det inte skulle bli något förbud och att Sverige i stället skulle välja att minska förbrukningen till 40 påsar per person och år genom andra åtgärder.

• Sedan 1 juni 2017 måste alla butiker i Sverige informera sina kunder om plastpåsars miljöpåverkan. Tillverkare och importörer måste också redovisa hur många plastpåsar de säljer årligen. Det är de enda två åtgärderna som hittills införts.

• Sommaren 2017 började de stora klädjättarna ta betalt för plastpåsar i butikerna. Samtidigt lanserade H&M, Lindex och Kappahl kampanjen One Bag Habit där deltagande företag förbinder sig att skänka överskottet från påförsäljningen till sociala ändamål eller miljöändamål. Vid årsskiftet var 17 företag med i initiativet.

Dessa påsar omfattas

• EU:s mål är att främst minska förbrukningen av de tunna plastbärkassarna. De som traditionellt säljs i svenska butiker är en tjockare variant.

• Den svenska förordningen omfattar dock alla plastbärkassar avsedda att bära varor från butik, oavsett om de är av den tunnare eller tjockare varianten.

• Tunna plastbärkassar som behövs av hygienskäl eller som förpackning för livsmedel i lösvikt är undantagna från förordningen. Flergångskassar omfattas inte heller.

Så har andra länder gjort

• 2011 blev Italien först ut med ett totalförbud mot engångspåsar i polytenplast i butikerna.

• Frankrike förbjöd 2016 tunna plastpåsar i butik. Tjockare påsar av återvunnen plast är fortfarande ­tillåtna.

• Sydafrika har tagit i med hårdhandskarna mot plasten de senaste åren. Numera riskerar handlare böter eller till och med fängelse om de ger ut tunna plastpåsar i butikerna.

• Det råder förbud mot plastpåsar i Rwanda, Taiwan, Bangladesh, Kenya och i delar av Indien.