Solenergi.

2015-08-31 21:00
”Vi måste gynna det som ska växa och vara en del av lösningen för framtiden. Om Sverige ska vara ett föregångsland borde regeringen vara mer självsäker”, säger Svante Axelsson på Naturskyddsföreningen. Bild: Freeimages
”Vi måste gynna det som ska växa och vara en del av lösningen för framtiden. Om Sverige ska vara ett föregångsland borde regeringen vara mer självsäker”, säger Svante Axelsson på Naturskyddsföreningen.

Kritiserad skatt på solel kan stoppas av EU

EU kan komma att stoppa regeringens kritiserade förslag på skatt på solel. Lagrådets granskning av förslaget visar att det kan snedvrida konkurrensen.

Förslaget som kommer att finnas med i regeringens höstbudget innebär att energiskatt ska tas ut på solcellsanläggningar som är större än 255 kilowatt. Idag behöver den som har en sådan anläggning inte betala skatt för den el som används i den egna byggnaden. Med det här förslaget måste de betala skatt för all el de producerar om de säljer överskottselen.

Kritikerna är många och de menar att det här riskerar att hejda satsningar på solceller. Framför allt i de fall där kommuner eller offentliga institutioner kan tänka sig att satsa på solel. Enskilda villaägare kommer inte upp till gränsen 255 kilowatt men om en kommun till exempel planerar att sätta solceller på alla skoltak så kan kommunen alltså bli tvungen att betala skatt även för den solel de använder i skolorna.

– Det är väldigt problematiskt att lägga skatt på överskottsel i ett land som Sverige där solinflödet är så ojämnt fördelat över året. Det kan hända att den som producerar solelen måste sälja el på sommaren då solen skiner mycket och köpa el på vintern. Men sett på hela året så använder de all el de producerar själva, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

”Vi måste gynna det som ska växa”

Naturskyddsföreningen tycker inte att det borde vara någon skatt alls på solel för att gynna förnybar energi, men desto mer skatt på fossil energi.

– Vi måste gynna det som ska växa och vara en del av lösningen för framtiden. Om Sverige ska vara ett föregångsland borde regeringen vara mer självsäker, säger han.

Enligt regeringen så måste de nya reglerna genomföras för att Sverige och Norge har ett gemensamt system med elcertifikat. Men förslaget om den nya skatten kommer också för att undvika snedvriden konkurrens mellan olika energislag i Sverige och för att skattereglerna inte ska krocka med EU:s regler om otillåtet statsstöd.

Men när Lagrådet nu har granskat lagförslaget så visar det sig att EU kan komma att underkänna skattereglerna i alla fall. I lagförslaget står det nämligen att elen ska vara framställd i Sverige, för att Skatteverket ska kunna kontrollera anläggningen. Men EU accepterar inte att det görs skillnad på inhemsk el och utländsk. Lagrådet uppmanar nu regeringen att ändra lagförslaget så att det inte strider mot EU:s regler. Ansvarig minister Ibrahim Baylan (S) vill inte säga något om hur det kan komma att påverka skatten på solel.

– Vi har tagit del av lagrådets synpunkter och regeringen arbetar nu med att färdigställa lagförslaget. Regeringens slutliga lagförslag kommer att finnas med i höstbudgeten, säger hans pressekreterare Therese Knapp.

Förslag på skatt på solel

• Idag behöver den som producerar el från solcellsanläggningar normalt inte betala energiskatt, så länge man inte yrkesmässigt levererar el till elnätet.

• Om en sådan anläggning säljer sitt överskott till elnätet så kan hela produktionen bli skattepliktig.

• Enligt det nya förslaget slipper den som producerar el i en anläggning med toppeffekt under 255 kilowatt att betala energiskatt. Om det säljs något överskott till elnätet så är det bara den delen som blir skattepliktig.

• Den som producerar el från en anläggning som är större än 255 kilowatt måste betala skatt på hela produktionen om något av överskottet säljs på elnätet. Det kommer framför allt att drabba kommuner, landsting, myndigheter och företag som vill sätta solceller på större takytor för att få ner användingen av fossil energi.

• Flera remissinstanser har varit kritiska. Svensk solenergi, Naturskyddsföreningen, Klimatkommunerna och Lantbrukarnas riksförbund föreslog i remissvaren att gränsen istället skulle sättas vid 450 kilowatt.