– Tekniska lösningar räcker inte för att lösa klimatutmaningarna. Vi behöver också förstå hur vi människor agerar för och reagerar på omställningen. Risken för politiska motsättningar är stor om människor upplever klimatpolitiken som orättvis, säger Johan Kuylenstierna till Dagens ETC.
– Vi diskuterar också möjligheten att stärka oss inom juridiken. Det beror bland annat på utvecklingen i världen, där stämningar i flera länder har seglat upp som klimatrörelsens skarpa vapen när de menar att stater inte gör tillräckligt för att skydda sina medborgare mot klimatförändringarna.
Sverige gör för lite
Även Sverige gör för lite, enligt klimatpolitiska rådets egna analyser. ”Utsläppsminskningarna har bromsat in när de behöver accelerera” skrev rådet i sin senaste rapport 2020. ”De klimatpolitiska målen bortom 2020 kommer inte att nås med nuvarande förutsättningar och beslutad politik.” Johan Kuylenstierna vill däremot inte ta ställning till huruvida den svenska klimatlagen behöver stärkas eller bli juridiskt bindande på ett annat sätt än idag.
– Det är ett politiskt beslut och det ingår inte i vårt mandat att utvärdera det klimatpolitiska ramverket som sådant.
Rådet ska också uppmuntra klimatdebatten i samhället och Johan Kuylenstierna är ofta ute och talar. Liksom filosofen Karl Popper har han gjort optimismen till en dygd och lyfter fram alla möjligheter med omställningen. Det har gjort honom populär bland företagsledare, medan det sticker i ögonen på delar av klimatrörelsen som menar att läget inte är särskilt hoppfullt. Vissa ser också kritiskt på att Johan Kuylenstierna sedan 2019 är styrelsemedlem i Sveaskog, den statliga skogsägaren som anklagas för att sätta vinster från avverkning före biologisk mångfald.
Johan Kuylenstierna säger att han har respekt för att människor undrar över möjliga intressekonflikter.
– Samtidigt anser jag att det är viktigt att förstå hur olika verksamheter fungerar, eftersom klimatomställningen påverkar hela ekonomin och samtliga sektorer. Jag utgår inte från en anställning utan har valt ett arbetsliv som innebär att jag har en rad olika uppdrag. Det ger mig intressanta erfarenheter och insikter.
Styrelsemedlem i WWF
Han sitter också med i Världsnaturfondens styrelse och hoppas att han, genom sitt breda engagemang, kan bidra till diskussioner som gör det lättare att lösa målkonflikter och finna synergier.
– Skogsindustrin är viktig för Sverige. Men helt klart
påverkar skogsavverkning den biologiska mångfalden och andra miljömål. Vi behöver få in hållbarhetsfrågorna bättre i hela skogsnäringen. Det handlar om ett systemtänkande.
Varför uppfattar många klimatomställningen som ett hot, och inte som en möjlighet till ett bättre liv?
– För tio år sedan var det svårt att se att en omställning i enlighet med det som krävs inte skulle ha stora negativa effekter på ekonomin och samhället. Alternativen till det fossila var dyra och omställningen hotade jobben. På tio år har vi sett början till en revolution. Mycket är kvar att göra men grundförutsättningarna har totalt förändrats.
– Det handlar både om teknikens utveckling och den mentala inställningen. Men vi brottas med att den negativa bilden sitter kvar. Det är ett problem. Kollar man på statistiken så handlar det inte om att människor är klimatförnekare, men många ser fortfarande omställningen som ett hot mot ekonomin och välfärden. Tonen i klimatdebatten har också hårdnat, och polariseringen riskerar att göra det svårare att hitta lösningar.
