April står för dörren och även i år kommer luften att fyllas av fågelkvitter som förkunnar vårens ankomst. Men den välbekanta sången försvagas år för år och riskerar att tystna helt om ingenting görs.
Forskare i Frankrike och i Nordamerika har rapporterat om en alarmerande nedgång av antalet vilda fåglar. Nu kommer årets svenska fågeltaxering, och forskaren Martin Green vid Lunds universitet ser samma oroande utveckling även här.
– Fåglarna i jordbrukslandskapet är den grupp som det har gått allra sämst för. Sedan 1970-talet har det i princip bara gått utför, säger han till tidningen Extrakt.
Undantaget är en kort period åren innan Sverige gick med i EU och började omfattas av unionens jordbrukspolitik som premierar ett intensivt industriellt jordbruk.
– Under den perioden använde sig det svenska jordbruket mer av trädor och andra åtgärder som hade en positiv påverkan på fåglarna.
Går att vända utvecklingen
Enligt Martin Green har uppskattningsvis 25–35 procent av alla fåglar som fanns på 1970-talet försvunnit.
– I skogen har vi visserligen fler fåglar i dag jämfört med för 20 år sedan men tittar vi 40 år tillbaka har antalet fågelindivider tvärtom minskat och den positiva utvecklingen som vi kunde se i slutet av 1990-talet och en bit in på 00-talet har stannat av, säger Martin Green, som koordinerar Svensk Fågeltaxering.
Bland skogsfåglarna ser det sämst ut för de specialiserade skogsarterna.
Utvecklingen på 1990-talet – när Sverige fick en ny skogsvårdslag och ett antal insatser för naturhänsyn drogs igång – visar att det finns fungerande åtgärder att sätta in både i jordbruks- och skogslandskapet, om viljan finns.
– Om vi kunde göra mer av det arbete som påbörjades då och fylla på med fler liknande åtgärder i stället för att dra ner så kan vi vända eller i alla fall stoppa utvecklingen, säger Martin Green till Extrakt.
Men i dag har naturhänsynen tvärtom minskat samtidigt som avverkningstakten har ökat.