Klimat.

2019-06-04 14:00
  • En gul klänning var det första plagget som tillverkades med Renewcells teknologi.
    En gul klänning var det första plagget som tillverkades med Renewcells teknologi.
Puffetikett
Dagens ETC

Här är det svenska företaget som vill göra klädindustrin grönare

FN konstaterade nyligen att klädindustrin orsakar mer växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans. Desto viktigare då att snabbt få igång en fungerande textilåtervinning.

Svenska företaget Renewcell är först med att skapa nya textilfibrer av gamla kläder.

Miljontals ton textilavfall förbränns eller deponeras årligen inom EU. En försvinnande liten del återvinns, trots att efterfrågan på både ny och återvunnen bomull stiger för varje år. Ett stort problem för återvinningsindustrin är att dagens mekaniska återvinningsmetoder sliter hårt på textilfibrerna.

De återvunna fibrerna måste ofta blandas med ny bomullsfiber för att önskad kvalitet ska nås. Det gör att efterfrågan på den hårt miljöbelastande och vattenkrävande bomullsodlingen kvarstår. Därtill orsakar industrin gigantiska växthusgasutsläpp enligt FN:s handelsorgan UNCTAD.

Det mesta av klimatutsläppen sker vid tillverkningen, vilket omfattar allt från bomullsodlingen till textilfabrikerna, enligt forskningsstiftelsen Mistra.

Att öka återvinningen av textilier kan alltså ge stora miljö- och klimatvinster. Det svenska företaget Renewcell har utvecklat en unik metod för att skapa nya viskos- och lyocellfibrer av återvunnen bomullstextil – utan att behöva tillsätta jungfrulig textilråvara. Nyligen skickade företaget iväg den första leveransen någonsin av cellulosafibrer gjorda av textilavfall till en köpare.

– Det var enormt stort för oss, en milstolpe. Vi hoppas att de första kläderna av vår återvunna fiber ska finnas i butik till hösten, säger företagets kommunikationschef Harald Cavalli-Björkman.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Miljövänlig tillverkning

Det går inte att ta en begagnad bomullströja och göra en likadan ny, då bomullsfibrerna slits vid varje användning.

Renewcells metod går i stället ut på att sönderdela de återvunna bomullsfibrerna ända ner till cellulosamolekylnivå för att sedan bygga upp materialet igen till så kallad ”dissolvingmassa”. Massan kan sedan spinnas till exempelvis viskos- eller lyocellfiber som har egenskaper som liknar bomull.

– Viskos, lyocell och vidal tillverkas vanligen av trä. Vi gör samma produkt fast av avlagda kläder och textilier från produktionsspill, vilket ger en betydligt lägre klimatpåverkan, säger Harald Cavalli-Björkman.

Dessutom förbrukar produktionen 90–99 procent mindre vatten jämfört med polyester- och bomullstillverkning och kräver varken mark eller bekämpningsmedel, fortsätter han.

Hur är det med kemikalierna som krävs i tillverkningen?

– Vi har valt ”snälla” kemikalier och återanvänder både kemikalier och vatten. Den största utmaningen är att ta hand om kemikalier som redan kan finnas i textilierna.

Renewcells första fabrik, som finns i Kristinehamn, drivs av hundra procent förnybar energi. Miljöhänsyn genomsyrar hela verksamheten.

– Men vi jobbar bara med råvaran, det är vi noga med att poängtera. Varje steg på vägen mot färdigt plagg har sina egna utmaningar och det finns fortfarande stora problem inom klädindustrin att adressera, säger Harald Cavalli-Björkman.

800dagar

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Renewcell

Företaget Renewcell bildades 2012. Tekniken som används för att skapa nya cellulosafibrer är utvecklad av de tre KTH-forskarna Mikael Lindström, Gunnar Henriksson och Christofer Lindgren.

Tekniken går ut på att ”dra ur” färgen och cellulosan ur gamla bomullstextilier. Cellulosan torkassedan till så kallade dissolvingmass, som kan spinnas till exempelvis viskos-, lyocell- eller vidalfibrer. Av dessa kan sedan ny textil tillverkas.