Initierat/Tomas Kåberger.

2019-09-07 14:45
I USA har efterfrågan på el gått ner och kolkraftverk stängts – användningen av kol i elframställning har minskat där. Foto: Shutterstock
I USA har efterfrågan på el gått ner och kolkraftverk stängts – användningen av kol i elframställning har minskat där.
Puffetikett
Dagens ETC

Handelskrig och förnybart trycker ner användningen av kol

Trumps handelskrig och tillväxten av förnybar energi har tryckt ner användningen av kol bland världens stora länder under 2019. Kanske kan trenden mot växande utsläpp brytas i år, menar energiexperten Tomas Kåberger.

När man pratar om vad man själv, en kommun eller Sverige kan göra för att minska riskerna för ohanterliga klimatförändringar brukar reaktionära personer som vill slippa göra något ibland hänvisa till att det inte spelar någon roll: Det är ju vad som händer i världens stora länder – typ Kina, USA, Indien, Tyskland – som är avgörande. Detta är aldrig ett bra argument för att inte göra något. Men det är samtidigt rätt att det har stor betydelse vad som händer i världens stora länder.

Att undersöka vad som händer i världens stora länder är just nu riktigt upplivande – om man är en människa som kan piggas upp av siffror och trender. Utvecklingen av energiförsörjningen under det första halvåret 2019 ger nämligen mer grund för hopp än att det mesta man läser i tidningar eller hör på radio: Fossil elproduktion minskar sammantaget i dessa länder, och förnybart ökar stort i tre av dessa.

I USA var minskningen av kolkraften dramatisk. Hela 72 TWh mindre kolkraft än första halvåret 2018 – ungefär lika mycket som Sveriges samlade elproduktion under ett halvår. Det här är en följd av att många kolkraftverk stängdes förra året och att efterfrågan på el minskade i USA. Elproduktion med gas ökade visserligen, men inte mer än att den sammanlagda fossila elproduktion minskade med 32 TWh. Det var sol och vind el som stod för ökningen. Vattenkraften minskade, mycket beroende på lite nederbörd. Men trots att vattenkraften minskade gav förnybar energi mer el under andra kvartalet än kolkraften. Det var första gången i modern tid det här hände under ett helt kvartal i USA.

I Kina ökade den totala elkonsumtionen och alla former av elproduktion. Minst ökade den fossila elproduktionen, 10 TWh. Kärnkraften ökade tre gånget så mycket och den förnybara elproduktionen mer än åtta gånger så mycket, med 83 TWh – allt enligt preliminär statistik, som tenderar att underskatta solelens ökning.

Indiens elkonsumtion ökade också. Fossil elproduktion svarade för 27% av ökningen. Förnybar el stod för resten och kompenserade samtidigt för att kärnkraftens elproduktion minskade.

I Tyskland minskade fossil elproduktion med 19 TWh, samtidigt som förnybar energi gav 12 TWh mer än första halvåret 2018. Den totala elproduktionen och kärnkraften minskade. Enligt Fraunhofer-institutets statistik var vindkraften Tysklands största energikälla för elproduktion under hela första halvåret, följd av brunkol, kärnkraft och stenkol. Under juni månad var solenergi den största källan till el, följd av brunkol och vindkraft. Det här var första månaden i Tyskland som sol var störst. Under halvåret som helhet svarade förnybar energi för mer elproduktion än fossila bränslen och stod för nästan hälften av elproduktionen. 2019 kan bli det första året förnybar energi står för mer än hälften av elkonsumtionen – att jämföra med år 2000 när förnybart stod för mindre än 10 procent.

Vad är förklaringen till de här utvecklingstrenderna?

En är att Donald Trumps handelskrig har minskat den ekonomisk utvecklingstakten i världen, och därmed också konsumtionen av fossila bränslen. I USA har ekonomin utvecklats långsamt och efterfrågan på el har till och med minskat. Trots presidentens prat om att gynna kolbranschen så har koleldningen för elproduktion minskat i snabb takt.

Den asiatiska utvecklingen har ofta beskrivits som fossilberoende och tekniskt efterbliven. Det här har historiskt sett varit en relevant beskrivning. Kina och Indien har båda en större andel fossil elproduktion än världen i övrigt. Men det håller på att ändras: Kina gick om världen i övrigt 2014 och har nu en större andel förnybar el än de ca 25% resten av världen. Indien har på två år ökat andelen förnybar elproduktionen från 15 till 17%. Det betyder att förnybar el ökat med 53 TWh i Indien, vilket är mer än alla kärnkraftverk i landet producerar. Också i Kina har förnybar elproduktion på två år vuxit mer än kärnkraften totalt producerade 2018.

Sammantaget kan man säga att Indien är på väg att komma ikapp resten av världen i andel förnybar energi, Kina ligger lite över, medan Tyskland har nästan dubbelt så stor andel förnybar el som resten av världen.

Det som är avgörande för utvecklingen under de närmaste åren om utbyggnaden av förnybar el kommer att gå snabbare än ökningen av efterfrågan på el. Det är det här som kommer att avgöra utvecklingen för fossil elproduktion – och därmed också till stor del utvecklingen för världens utsläpp av koldioxid.

Första halvåret 2019 i de här stora länderna ser lovande ut. Kombinationen av Donald Trumps handelskrig och den snabba utvecklingen av förnybar elproduktion gör att det går att hoppas på ett trendbrott. Under de senaste två åren har utsläppen i världen vuxit – efter ett antal års utplaning. Kanske kan trenden mot växande utsläpp brytas i år. Ja, kanske kan utsläppen i världen rent av börja minska 2019.

Men om den positiva utvecklingen ska få fotfäste på allvar så gäller det också att inte för många människor, kommuner eller länder skyller sin passivitet på att andra inte gör tillräckligt.