Plastnedskräpningen är en pågående miljökatastrof. För att minska problemen beslutade EU förra sommaren om ett så kallat engångsplastdirektiv, där vissa plastartiklar, som sugrör och tallrikar, förbjuds helt, medan användningen av andra, som muggar och behållare för snabbmat ska minska. Åtgärderna för att få ner förbrukningen kan variera. Ett sätt är att avgiftsbelägga användningen med en skatt, vilket är vad regeringens utredare föreslår.
Förslaget innebär att skatt ska betalas med upp till fem kronor per mugg och sju kronor per livsmedelsbehållare.
Karl Holmberg är doktorand i statsvetenskap med inriktning mot plast, politik och hållbar utveckling. Han ser förslaget som ”en bra början” på vägen mot ändrade beteendemönster.
– Plast är egentligen olämpligt som engångsmaterial, eftersom det håller så länge, men används för att det är billigt. På så vis finns en poäng med att få upp priset på engångsplast för att ge plats åt alternativ eller helst minskat engångsanvändande av material överhuvudtaget, säger han.
Fler kan få bötfälla
Åsa Stenmarck, materialflödesexpert på Naturvårdsverket, är inne på samma spår.
– Kanske skulle man funderat över om man skulle ha inkluderat fler material – för att säkerställa en minskning av engångsmaterial och inte ”bara” engångsplast och därmed få med den bredare resurseffektivitetsfrågan, säger hon.
En del av förslaget handlar om att se över nedskräpningslagstiftningen, och bland annat ta bort undantaget ”ringa nedskräpning” ur lagstiftningen. Ringa nedskräpning är idag olagligt men inte straffbart. Utredningen föreslår också att fler aktörer än polisen ska kunna bötfälla folk som missar papperskorgen.
– Det skulle kunna få stor effekt i nedskräpningssammanhang, säger Åsa Stenmarck.
Men plastproblematiken är komplex, och olika delar kräver olika lösningar. Skatt, böter, återvinning och förbud kan alla bidra till större hållbarhet.
– För att få en totallösning behöver vi arbeta på flera fronter. När det gäller just nedskräpning handlar det mycket om beteendefrågor, men också om att helt sluta med engångsprodukter, säger Åsa Stenmarck.
Miljarder till statskassan
Enligt Karl Holmberg är skatt ett effektivt styrmedel där det finns tydliga alternativ, som just när det gäller muggar och matlådor. Utredningen räknar med att de flesta företag som säljer mat och dryck för avhämtning kan ställa om till att erbjuda flergångsalternativ.
Men inledningsvis väntas plastskatten öka statens skatteinkomster med 3,8 miljarder per år. Sverige öronmärker normalt inte skatteintäkter, men i det här fallet skulle det kunna vara en bra idé, anser Karl Holmberg.
– Om inkomsten exempelvis går till utveckling av alternativ till plast och andra engångsartiklar får man så att säga dubbel effekt av skatten. Samtidigt får minskad skatteinkomst i det här fallet ses som positivt om det är en följd av sjunkande konsumtion av engångsartiklar.
