Klimat.

2020-11-17 12:39
EU-parlamentet röstade nyligen för att kanalisera hundratals miljarder till klimat- och miljöförstörande jordbruk, och i en omröstning förra veckan bjöds fossilgasindustrin in att söka medel ur coronafonden.  Bild: Shutterstock, Julian Stratenschulte/AP/TT
EU-parlamentet röstade nyligen för att kanalisera hundratals miljarder till klimat- och miljöförstörande jordbruk, och i en omröstning förra veckan bjöds fossilgasindustrin in att söka medel ur coronafonden.
Puffetikett
Dagens ETC

EU:s green deal lyser med sin frånvaro i nya budgeten

Ministerrådet och EU-parlamentet har kommit överens om ramarna för EU:s nästa sju-års budget och coronafonden. En tredjedel av pengarna ska gå till klimatåtgärder.

”Men budgeten bygger på frivillighet och det är fortfarande fritt fram att investera i fossila bränslen”, säger Markus Trilling, finansanalytiker på Climate Action Network.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Enligt gällande långtidsbudget, som EU-kommissionen under Jean-Claude Junckers ordförandeskap beslutade för åren 2014-2020, ska 20 procent av medlen gå till klimatåtgärder. Men en stor del av pengarna har gått till investeringar som skulle ha gjorts ändå. Markus Trilling, finansanalytiker på Climate Action Network (ett globalt nätverk av 1 300 klimatorganisationer), har kallat klimatsatsningen i dagens EU-budget för ”greenwashing”.

– Pengarna är inte öronmärkta för investeringar i exempelvis vindkraftsparker eller andra nya investeringar i grön omställning. ”Tvärtom inkluderas investeringar i exempelvis industriellt jordbruk under etiketten” klimatåtgärder ”och fossil gas kan finansieras ur flera fonder.”. Jag skulle kalla det greenwashing, sa Markus Trilling i en intervju för Dagens ETC förra hösten.

Nu har ministerrådet och EU-parlamentet enats om utgiftsramarna och prioriteringarna i nästa sjuårs-budget. Besluten har stor betydelse för möjligheterna att uppnå EU:s långsiktiga klimatmål.

Fossilgas istället för kol

Jämfört med dagens budget ges klimat- och miljöåtgärder framöver högre prioritet. Målet är att 30 procent av budgeten ska investeras i kampen mot klimatförändringarna.

– Det är ett bra mål, men det hjälper inte om de återstående 70 procenten är business as usual-investeringar som inte leder till omställning. Budgeten bygger på frivillighet och det är fortfarande fritt fram att investera i fossila bränslen. Många medlemsstater vill exempelvis ersätta sin kolkraft med importerad fossilgas, säger Markus Trilling.

Liksom tidigare saknas både tvingande krav och insyn i hur utdelade medel slutligen spenderas, och definitionen av vad som räknas som klimatåtgärder är vid. Detsamma gäller medlen i EU:s återhämtningsfond – eller coronafond – på drygt 7 600 miljarder kronor, som också är en central del i budgeten kommande utgiftsår.

Motverkar Green deal

De största utgiftsposterna i EU:s budget är jordbruksstöd och regionalt utvecklingsstöd till fattigare medlemsländer. De står för ungefär en tredjedel var.

Sedan parlamentet nyligen röstade för att kanalisera hundratals miljarder till klimat- och miljöförstörande jordbruk, och i en omröstning förra veckan bjöd in fossilgasindustrin att söka medel ur coronafonden, är det tydligt att realpolitiken inte lever upp till Europas Green deal.

– Medlen i fonden borde gå till grön omställning men många medlemsstater kämpar emot varje styrning. De säger ”ge oss pengarna, det är kris, vi har inte tid för komplicerade projekt”, säger Markus Trilling.

Han påpekar att institutionernas beslut om långtidsbudgeten bara är ett ramverk, de verkliga investeringsbesluten tas i medlemsländerna. Under det närmsta halvåret ska länderna formulera sina investeringsprogram.

– Vi har målen i Green deal och kommissionen utvecklar riktlinjer för hållbara investeringar, men kommer pengarna att gå åt det hållet? Jag är inte övertygad. Den politiska verkligheten är att EU idag har begränsad makt att tvinga medlemsstater att spendera pengarna på ett hållbart sätt.

– Det skulle behövas bindande krav på grön omställning och större transparens kring vad medlemsstaterna gör med pengarna, säger Markus Trilling.

800dagar

Sju år i taget

EU.s långtidsbudget, den så kallade Multiannual Financial Framework, sätter ramarna för och definierar vilka utgifter som ska prioriteras, för sju år i taget.

Nästa flerårsbudget ska gälla 2021-2027.

Den preliminära budgetöverenskommelsen måste fortfarande få slutligt godkännande från medlemsländerna och EU-parlamentet för att flerårsbudgeten och coronafonden på sammanlagt 18 biljoner kronor ska börja gälla efter årsskiftet.

Green deal är en uppsättning politiska initiativ från Europeiska kommissionen med det övergripande målet att göra Europa klimatneutralt 2050.