Klimat.

2015-05-11 03:56
300 miljoner värmeljus säljs i Sverige varje år. Tidigare har företagen som säljer ljusen fått betala för återvinningen. Nu skriver EU om sin tolkning så att ansvaret faller på kommunerna. Bild: Ikea
300 miljoner värmeljus säljs i Sverige varje år. Tidigare har företagen som säljer ljusen fått betala för återvinningen. Nu skriver EU om sin tolkning så att ansvaret faller på kommunerna.

EU-lobbyisterna vann – du får betala ljusåtervinningen

Företag som Ikea har under flera år betalat för återvinningen av värmeljusbehållare och har därför pressat EU för att ändra regeltolkningen. Lobbyismen gav resultat och nu får skattebetalarna bekosta återvinningen i stället.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Kryphålet som försäljare av värmeljus har använt sig av är att EU i sina stadgar för återvinning har exkluderat gravljus från ”förpackningar”. Om gravljus inte kan sorteras under förpackningar borde inte värmeljus heller kunna göra det, menar företagen, som måste betala för återvinningen av allt som sorteras som förpackning.

De fick rätt och EU skriver om sin tolkning. Värmeljusbehållarna, 300 miljoner årligen i Sverige, ska inte längre sorteras under förpackningar och därmed faller ansvaret på kommunerna att lösa frågan.

– Enligt EU var det här det som var avsikten från början. En del företag krävde förtydligande och som konsekvens ska värmeljusen nu hanteras som det kommunala avfallet i övrigt, säger Annica Dahlberg, informatör på förpacknings- och tidningsinsamlingen.

”Bekymmersamt beslut”

Jonas Hed är enhetschef på Kretslopp och vatten i Göteborg och han tycker att beslutet är bekymmersamt. Inte nog med att det helt plötsligt landar på kommunens lott att ta hand om värmeljusen, det skapar också ett löjeväckande skimmer över en process som människor måste respektera för att värna miljön.

– Vi har tusentals förpackningar och så är det en sådan liten grej som gör att hela systemet ifrågasätts. Vi vet att när det är enkelt och bekvämt som vi får det bästa resultatet för miljön. För producenterna är det här ett sätt att minska sin kostnad och det är inte effektivt och ändamålsenligt, säger han.

Ska man hantera värme­ljusbehållarna på rätt sätt i ­Göteborg ska man i fortsättningen alltså åka till en av stadens fem återvinningsstationer för att lämna det under metallavfall.

– Det är inte särskilt bra service att hänvisa kommuninvånaren med aluminiumbehållare för värmeljus till en av stadens 5 återvinningscentraler, men det är vad vi får göra nu. Människor blir bara irriterade över sådana här beslut, det är som att EU förbjuder bananer som inte är tillräckligt raka, säger Jonas Hed.

Följer lagen

Samma sak som i Göteborg gäller i de flesta större städer. Mindre städer kan, om ekonomin finns, lösa det genom att skapa särskilda insamlingsbehållare, men inte heller det är troligt, enligt Förpacknings- och tidningsinsamlingen.

– Det känns inte som att producenter och samhället jobbar med varandra för att göra det så bra som möjligt. Nu ser lagen ut så här och vi följer den, men det är inte ett logiskt system, säger Jonas Hed.

Relaterade artiklar