Klimat.

2015-10-15 20:00
Katharina Rall menar att världen måste påminnas om hur klimatförändringar ­drabbar människor, speciellt de mest marginaliserade i de delar av världen som har minst möjligheter att anpassa sig. Bild: Brent Stirton/Getty /Human rights watch
Katharina Rall menar att världen måste påminnas om hur klimatförändringar ­drabbar människor, speciellt de mest marginaliserade i de delar av världen som har minst möjligheter att anpassa sig.

"Ett klimatavtal måste hjälpa de fattigaste"

I början av nästa vecka är det dags för den sista förhandlingen innan klimattoppmötet i Paris i december. Nu släpper Human rights watch en rapport för att trycka på att klimatavtalet bör innefatta mänskliga rättigheter.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Den brukar kallas för ”mänsklighetens vagga”. I kenyanska Turkanaregionen och närliggande Omodalen i södra Etiopien har människor levt i över en miljon år, men nu gör klimatförändringar och dammbyggen att området snart kan vara obeboeligt.

– Här har mänskligheten sina rötter och det är också en viktig påminnelse för hela världen, säger Katharina Rall, en av författarna bakom Human rights watch-rapporten There is no time left – Climate change, environmental threats, and human rights in Turkana county, Kenya.

HRW släpper rapporten lagom till de sista förhandlingarna om klimatavtalet som ska färdigställas i Paris i vinter. Förhandlingarna kommer att äga rum i Bonn med start i början av nästa vecka.

Katharina Rall menar att världen måste påminnas om hur klimatförändringar drabbar människor – speciellt de mest marginaliserade i de delar av världen som har minst möjligheter att anpassa sig.

– Det är en väldigt viktig sak att betona inför klimattoppmötet i Paris. Det nuvarande utkastet för klimatavtalet innehåller ingenting om mänskliga rättigheter. Det behövs för att ett nytt klimatavtal ska leverera hjälp till de fattigaste och mest marginaliserade människorna i världen – de som kommer att påverkas mest av klimatförändringarna.

Svårare hitta vatten

Klimatforskning och mänskliga rättigheter kopplas allt oftare ihop, både av forskare och av vissa regeringar, säger Katharina Rall. Och exemplet Turkana illustrerar varför de två frågorna inte kan skiljas åt.

– Till exempel har det blivit mycket svårare att få tillgång till vatten. Det betyder att de som hämtar vatten till hushållet – ofta kvinnor och flickor – förlorar chanser att få in en inkomst eller gå i skolan. Vattenbristen påverkar också möjligheten att hitta betesmark och ta hand om boskap, och därav tillgången till mat, samtidigt som den ökar risken för konflikter och orsakar hälsoproblem.

Det finns dock mycket som kan göras för att förbättra situationen i Turkana, säger Rall.

– På en global nivå är det också viktigt att vi tänker på hur vi ska hjälpa de människor som påverkas mest av klimatförändringar, till exempel hur bidrag som ska hjälpa till med klimatanpassning kan riktas. Sedan skulle mänskliga rättigheter-formuleringar i Parisavtalet bland annat kunna se till att världens agerande kring klimatförändringar respekterar mänskliga rättigheter.

Stora klimatförändringar i Turkana

• Turkanaregionen ligger i norra Kenya och gränsar till Sydsahara, Uganda och Etiopien.

• I regionen har medeltemperaturen ökat med mellan 2 och 3 grader sedan 1967, att jämföra med hela världens snittökning på 0,8 grader det senaste århundradet.

• Samtidigt har regnsäsongerna ändrat mönster i regionen och i genomsnitt regnar det allt mindre, vilket orsakar torka.

• Samtidigt har grannlandet Etiopien byggt en stor damm i Omofloden, som förser Turkanasjön, världens största ökensjö, med 90 procent av sitt vatten.

• Idag försörjer sig Turkanaborna till stor utsträckning som fiskare eller som herdar.

Tema

Klimatmötet i Paris

Artiklar