Klimat.

2020-01-11 11:00
  • Foto: TT/AP
  • David Ritter.
    David Ritter.
  • Paul Sheridan.
    Paul Sheridan.
  • Terri Sambrook. Foto: Privat
    Terri Sambrook.
Puffetikett
Dagens ETC

Bränderna i Australien får den gröna opinionen att växa

Regeringen har förnekat att de massiva bränderna är en följd av klimatkrisen – men de har en allt större opinion emot sig. Nu ser den gröna rörelsen tydliga tecken på klimatfrågan äntligen har hamnat i fokus.

– Vi i den klimatrörelsen är inte ensamma längre, säger David Ritter, chef för Greenpeace Australien.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Bränderna har plågat Australien i månader. Sett till spridning är det de värsta någonsin. Värmerekorden har avlöst varandra, torkan är ihållande och vindarna starkare än vanligt. Det har gjort att elden kunnat spridas med väldig fart. Minst 25 personer har dött, tusentals har fått sina hem förstörda, uppemot en halv miljard djur tros ha strukit med. Katastrofläge har utlysts på flera platser.

Trots det har landets premiärminister Scott Morrison enträget hävdat att bränderna inte har med klimatkrisen att göra, han har förnekat att det finns en koppling mellan utsläpp av växthusgaser och den globala upphettningen, och menat att det hur som helst inte är läge att prata global uppvärmning nu, när landet är i kris.

Samtidigt hävdar mängder av människor tvärt om – nu kan inte ens den klimatförnekande regeringen blunda längre. Paul Sheridan, kampanj- och pr-ansvarig på Australiens motsvarighet till Naturskyddsföreningen, ACF, är på sätt och vis hoppfull. Han menar att bränderna har inneburit en vändpunkt. Färre håller med Scott Morrison, fler kräver förändring.

– Debatten har helt klart förändrats. Flera sektorer i samhället som tidigare inte pratat om klimatet hörs nu. Vi ser det hända inom hälso- och sjukvården, inom delar av näringslivet och inom kyrkan, till exempel, säger han.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Fossilindustrin vill tysta debatten

Paul Sheridan menar att det tidigare har varit tabu att prata om klimatförändringar när det brinner eller när väderkatastrofer pågår. Han liknar det vid situationen i USA, där vapenlobbyn gör allt för att tysta debatten om vapenlagarna i samband med masskjutningar. I Australien är det istället kol-och gasindustrin och media och politiker som stöttar dem, som sett till att koldioxidutsläpp och klimatkris inte ska debatteras under väderkatastrofer. Men den här gången är människor inte tysta.

– Brandmän och offer för bränderna bryr sig inte längre om inställningen att ”nu är inte tillfälle att prata om klimatförändringar”, istället kräver de att frågan lyfts. Vi är vana vid svåra bränder här, men den här gången är följderna så stora och kopplingen till klimatet så tydlig att sambandet inte går att ignorera, säger han.

David Ritter, chef för Greenpeace Australien, gör en liknande analys. Allt fler kräver att regeringen ser sambandet mellan katastrofen och klimatkrisen.

– Konsekvenserna av regeringens brist på klimatpolitik och av deras förnekande är nu så stora och tydliga. Min bild är att det politiska engagemanget bland invånarna aldrig har varit så stort som nu. Experter, forskare, lokalpolitiker, brandmän, allmänheten, alla säger att ”det är såhär klimatförändringarna ser ut, det här är konsekvenserna”. Vi i klimatrörelsen är inte ensamma längre, säger han.

”Fler ser kopplingen”

Terri Sambrook bor i Melbourne och är en av dem som representerar allmänheten. Hon bor i en storstad, arbetar som förskollärare och är själv inte direkt drabbad av bränderna, ändå är det påtagligt även för henne att det nu är på allvar. Klimatfrågan måste få större fokus.

– Det har varit dagar då vi tvingats vara inomhus på grund av röken och den dåliga luften, och mina föräldrar har varit tvungna att evakuera. Så är det nog för alla, även om man inte är hårt drabbad själv så påverkas man. Ingen kan undgå hur stor katastrofen är den här gången. Det tror jag gör att många fler ser kopplingen till klimatförändringarna nu, säger hon.

Bland de människor hon umgås med är alla överens – nu krävs förändring.

– Vi måste prata om vad som orsakar klimatförändringar, och vad vi kan göra åt det. Min känsla är att bränderna har gjort att det faktiskt kan hända något, säger hon.

Även opinionsundersökningar i landet visar att fler kräver åtgärder. Enligt en undersökning från The Guardian Australien som gjordes i november svarade till exempel 60 procent att landet måste göra mer – en siffra som i mars låg på 51 procent. Ungefär 43 procent menade att det sannolikt finns en koppling mellan bränderna och klimatförändringarna, och att det sambandet måste diskuteras. När samma fråga ställdes 2013 ansåg bara 27 procent samma sak. Undersökningen genomfördes dock innan bränderna tagit fart på allvar, och David Ritter är övertygad om att betydligt fler kräver åtgärder nu.

– Vi har sett opinionen stiga gradvis de senaste åren, men när nästa undersökning görs skulle jag tro att vi får se ett stort kliv. Klimatfrågan har aldrig varit i fokus på samma sätt som nu, säger han.

Nödvändigt skifte

Samtidigt påpekar både han och Paul Sheridan att vägen till verklig förändring på sätt och vis är lång. Problemet är inte bara Scott Morirson, utan stora delar av det politiska etablissemanget.

– Australien är världens största exportör av kol och gas. Det finns hela regioner som är beroende av fossila bränslen, och det finns en stark föreställning att vår ekonomi och vårt sätt att leva är beroende av de här industrierna. Fossilindustrin jobbar hårt för att upprätthålla den bilden och flytta fokus från deras roll i klimatförändringarna, och den australiensiska regeringen går på deras linje, säger Paul Sheridan.

Både han och David Ritter menar att det är helt avgörande att Australien börjar satsa ordentligt på ett skifte. Förutsättningarna finns.

– Vi har allt vi behöver för att bli en ren supermakt. Vägen är egentligen rak. Det finns gott om forskare och experter som har visat hur det kan gå till, och att en omställning kan vara ekonomiskt lönsam. Nu krävs att politiken inser det också, säger David Ritter.