Klimat.

2020-10-01 09:00
  • Med hjälp av den folkkäre profilen Gunde Svan säljs Preems biodiesel in som ett klimatsmart bränsle till svenska folket. Samtidigt varnar allt fler forskare för samhällets höga tilltro till biodrivmedel i omställningen.  Bild: Fredrik Sandberg/TT, Anders Wiklund/TT och youtube
    Med hjälp av den folkkäre profilen Gunde Svan säljs Preems biodiesel in som ett klimatsmart bränsle till svenska folket. Samtidigt varnar allt fler forskare för samhällets höga tilltro till biodrivmedel i omställningen.
  • Svante Axelsson är ansiktet utåt för det statliga initiativet Fossilfritt Sverige.  Bild: Stina Stjernkvist/TT
    Svante Axelsson är ansiktet utåt för det statliga initiativet Fossilfritt Sverige. 
  • Sveaskogs vd Hannele Arvonen. Det statliga bolaget är idag delägare i två biodrivmedelsbolag. Bild: Jarkko Sirkiä/Maaseudun Tulevaisuu
    Sveaskogs vd Hannele Arvonen. Det statliga bolaget är idag delägare i två biodrivmedelsbolag.
  • Preems ägare Mohammed Al-Amoudi och statsminister Göran  Persson vid invigningen av Preemraffs nya anläggning i Lysekil 2006. Preem är ett av bolagen som nu storsatsar på biodrivmedel. Bild: Adam Ihse/tt
    Preems ägare Mohammed Al-Amoudi och statsminister Göran Persson vid invigningen av Preemraffs nya anläggning i Lysekil 2006. Preem är ett av bolagen som nu storsatsar på biodrivmedel.
  • ”Det är ju konstigt att människor som säger sig vilja ha omställning nu, och vet att det är bråttom, ändå förlitar sig på träd som är färdigvuxna först år 2100.”, säger Carl Schlyter, Greenpeace.  Bild: Jonas Ekströmer/TT
    ”Det är ju konstigt att människor som säger sig vilja ha omställning nu, och vet att det är bråttom, ändå förlitar sig på träd som är färdigvuxna först år 2100.”, säger Carl Schlyter, Greenpeace. 
  • Buss som körs på biobränsle.  Bild: Fredrik Sandberg/TT
    Buss som körs på biobränsle.
  • Ett flygplan tankas med biobränsle.  Bild: Christine Olsson/TT
    Ett flygplan tankas med biobränsle. 
  • Christofer Fjellner, fd EU-parlamentariker för Moderaterna, hör till dem som lobbat hårt för gynnsamma regler för biobränsleindustrin. Bild: Anna Karolina Eriksson/TT
    Christofer Fjellner, fd EU-parlamentariker för Moderaterna, hör till dem som lobbat hårt för gynnsamma regler för biobränsleindustrin.
  • Med hjälp av den folkkäre profilen Gunde Svan säljs Preems biodiesel in som ett klimatsmart bränsle till svenska folket. Samtidigt varnar allt fler forskare för samhällets höga tilltro till biodrivmedel i omställningen.  Bild: Fredrik Sandberg/TT, Anders Wiklund/TT och youtube
    Med hjälp av den folkkäre profilen Gunde Svan säljs Preems biodiesel in som ett klimatsmart bränsle till svenska folket. Samtidigt varnar allt fler forskare för samhällets höga tilltro till biodrivmedel i omställningen.
Puffetikett
Dagens ETC

Biobränsle – från klimaträddare till grön synvilla

Biobränsle

1991

Den svenska koldioxidskatten införs. Som enda EU-land befriar Sverige alla drivmedel som produceras av förnybara råvaror från skatt. Skattereduktionen betecknas som en form av statsstöd och behöver därför EU-kommissionen godkännande.

1996

Preem bildas i maj 1996 genom en sammanslagning av Texaco-stationer i hela Sverige och OK-stationer i södra och västra Sverige. Preem, då under namnet OK Petroleum, ägdes fram till 1994 av staten, Neste OY och KF. Bolaget köptes 1994 av affärsmannen Mohammed Al-Amoudi.

2003

EU beslutar att ”emissionsfaktorn för biomassa skall vara noll” i det system för utsläppshandel som planeras att införas inom unionen.

2005

Kyotoprotokollet, som slöts i Japan år 1991, träder i kraft och samma år införs ett system för handel med utsläppsrätter i EU. Eftersom biogena utsläpp nollas i klimatrapporteringen (istället ska eventuella kolförluster i marken räknas enligt den så kallade LULUCF-förordningen), behövs inga utsläppsrätter för dessa utsläpp – något som kommer att spela en avgörande roll för expansionen av biobränsleindustrin.

2006

Pumplagen införs i Sverige. Alla tankställen som säljer mer än en viss volym drivmedel måste därmed även tillhandahålla ett förnybart bränsle. Flertalet mackägare väljer att investera i etanolpumpar.

2008–2010

På grund av det svenska etanolprogrammet, som inkluderar olika skattebefrielser och miljöbilspremier, är nästan var fjärde bil som säljs i Sverige vid den här tiden en etanolbil. Samtidigt drar en kritisk debatt i gång om hur etanol – som tillverkas av exempelvis majs och sockerrör– konkurrerar ut mark för matproduktion i fattiga länder. Klimatnyttan ifrågasätts också, bland annat i en rapport till Expertgruppen för Miljöstudier. Den slår fast att etanolprogrammet ökat utsläppen av koldioxid med cirka 20 miljoner ton sedan millennieskiftet.

2010

Staten höjer skatten på etanol så kraftigt att det urholkar etanolbilarnas andrahandsvärde och försäljningen störtdyker. E85 går därmed från att vara förmånsbaserat och skattefritt ”framtidsbränsle” till att bli det dyraste bränslet på marknaden. Många biltillverkare slutar att producera etanolbilar.

Samtidigt som användningen av etanol i fordon minskar investerar de svenska kraftbolagen stort i bioenergi. Flis och trädrester bränns i allt högre grad i kraftvärmeverken samtidigt som gamla oljepannor byts ut till vedpannor. År 2010 når de biogens koldioxidutsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion sin högsta nivå sedan 1990, med utsläpp på 16 miljoner ton, enligt Naturvårdsverket.

2013

I en politisk strävan efter att nå fossilfrihet inom fordonsflottan börjar ”andra generationens biodrivmedel” få en allt mer betydelsefull roll. Hit hör biodrivmedel som produceras av avfall, biprodukter och cellulosa. Energimyndigheten rapporterar att andra generationens biodrivmedel som blandas in i bensin och diesel tredubblades under 2012 jämfört med 2011. Bakom ökningen ligger bland annat skattebefrielser som gör bränslet mer konkurrenskraftigt.

2013–2016

Efterfrågan på biodieseln HVO (hydrogenated vegetable oil) ökar kraftigt i Sverige. En stor anledning är att HVO har liknande egenskaper som fossil diesel och kan användas i en konventionell dieselmotor även vid höga inblandningsnivåer. Råvarorna för HVO-produktion är många, såsom vegetabilisk eller animalisk avfallsolja samt slakteriavfall. Ren HVO-diesel används främst av åkerierna till tunga transporter.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

2016

Klimatorganisationer varnar för att HVO-dieseln som säljs i Sverige riskerar att öka efterfrågan på palmolja och därmed bidra till regnskogsskövling i Sydostasien. Detta eftersom drivmedlet innehåller PFAD, som är en restprodukt från palmoljeindustrin. Biodiesel står för en tredjedel av importen av palmolja i EU.

Världen får sitt första miljömärkta flytande drivmedel när Preem Evolution Diesel+ klarar den nordiska miljömärkningen Svanens krav för biodrivmedel. Den Svanenmärkta dieseln sägs vara fri från palmoljebaserade råvaror och består delvis av tallolja, som är en restprodukt från skogsindustrin. Ungefär 50 procent utgörs dock av vanlig diesel och reklamkampanjen för den ”gröna dieseln” har anklagats för greenwashing.

2017

190 forskare – varav 20 svenska – varnar EU-lagstiftare för att inriktningen mot att öka skogsavverkningen för bioenergisyften kan få en negativ effekt på klimatet. Budskapet är att den förordning som föreslås ingå i EU:s energi- och klimamål till 2030 riskerar att öka utsläppen av växthusgaser och att leda till ytterligare förlust av biologisk mångfald.

2017–2018

I arbetet med en revidering av EU:s förnybartdirektiv förespråkar flera länder att biobränslen inte bör betraktas om som klimatneutrala, men skogsrika nationer som Sverige och Finland motsätter sig detta. Inför en omröstning om förnybartdirektivet skickar de båda ländernas energiministrar ett brev till europaparlamentariker där de uppmanar dem att rösta för nya regler som gynnar bioenergi.

Flera internationella rapporter publiceras som slår fast samma sak: biobränslen kan inte ses som klimatneutrala, och särskilt inte under ett kortare tidsperspektiv. Eftersom det är bråttom att vända utsläppskurvan bör vi satsa på att lagra koldioxiden i mark och skog snarare än att släppa ut den i en förbränningsprocess.

2018

Drivmedel från palmoljeproduktion betraktas inte längre som hållbara i Sverige, enligt ett beslut i riksdagen. Det innebär att palmoljeprodukten PFAD inte längre får skatterabatt. Det svenska statsstödet till PFAD uppgick till 1,5 miljarder kronor 2016 och under 2017 har försäljningen ökat ytterligare.

I juli inför den svenska regeringen reduktionsplikt för att främja användningen av så kallade hållbara biodrivmedel. Samtidigt ändras skattereglerna för bensin och diesel så att samma koldioxidskattenivå gäller för hela bränsleblandningen, oavsett hur mycket av den som består av biobränsle. Tidigare har det inblandade biobränslet varit skattebefriat.

2019

I EU:s reviderade förnybartdirektiv förstärks, efter hårda diskussioner, regelverket för vad som ska räknas som ett bränsle baserat på hållbara grödor. Målet är att fasa ut biobränsleråvaror som trycker undan matodling och leder till avskogning.

I mars presenteras Biojetutredningens förslag om ökad användning av biodrivmedel i flyget. ”Biodrivmedel är en viktig pusselbit för att minska flygets utsläpp”, säger den särskilda utredaren Maria Wetterstrand.

2020

Januaripartierna kommer överens om att reduktionsplikten ska förstärkas, vilket innebär att mängden inblandad biobränsle ska öka på tankställen i Sverige. Även biojetutredningens förslag antas. Samtidigt föreslås ytterligare ett antal budgetsatsningar för att öka den inhemska biobränsleindustrin.

Preem drar tillbaka sin ansökan om utbyggnad av oljeraffinaderiet i Lysekil. Istället säger sig bolaget vilja satsa mer på ”förnybart”. Enligt MP-språkröret Per Bolund har regeringens satsningar på biobränsle varit avgörande för bolagets beslut att skrota utbyggnadsplanerna.

800dagar

23

... procent av den den totala bränsleanvändningen i transportsektorn 2018 stod biobränslen för. Om biodrivmedlens utsläpp hade synts i statistiken hade transportsektorns klimatbelastning då ökat från 16,4 till 20,4 miljoner ton.

Källa: Naturvårdsverket

Minska avverkningen och bind mer koldioxid

Trots att skogen redan i dag är en kolsänka, skulle den kunna binda in långt mycket koldioxid den närmaste tiden – om vi minskar avverkningstakten.  Nettoflödet av koldioxid till atmosfären från ett års avverkning i Sverige är 125 miljoner ton. Det är mer än dubbelt så mycket som alla Sveriges fossila utsläpp.

Källa: Bengt Gunnar Jonsson, professor i ekologi, Mittuniversitetet

70

... ton. Så mycket koldioxid per hektar släpper ett hygge ut under de första 10–15 åren. Det motsvarar omkring 35 000 mils bilkörning eller nästan tio varv runt jorden. 

Källa: Anders Lindroth, vid Lunds universitet, i tidningen Sveriges Natur

100

... miljoner ton. Så mycket ligger de svenska koldioxidutsläppen på – om de biogena utsläppen hade synts i statistiken. Det är dubbelt så mycket som de drygt 50 miljoner ton vi rapporterar officiellt.

Källa: Naturvårdsverket

6

Endast 6 procent av råvarorna till biodrivmedel som förbrukas i Sverige är svenska. 45 procent kommer från övriga EU och Ukraina, medan 49 procent kom från övriga världen, främst från Sydostasien. Sverige är en stor köpare på den internationella marknaden, trots all vår skog.    

Källa: Energimyndigheten, 2018