Klimat.

2020-10-01 09:00
  • Med hjälp av den folkkäre profilen Gunde Svan säljs Preems biodiesel in som ett klimatsmart bränsle till svenska folket. Samtidigt varnar allt fler forskare för samhällets höga tilltro till biodrivmedel i omställningen.  Bild: Fredrik Sandberg/TT, Anders Wiklund/TT och youtube
    Med hjälp av den folkkäre profilen Gunde Svan säljs Preems biodiesel in som ett klimatsmart bränsle till svenska folket. Samtidigt varnar allt fler forskare för samhällets höga tilltro till biodrivmedel i omställningen.
  • Svante Axelsson är ansiktet utåt för det statliga initiativet Fossilfritt Sverige.  Bild: Stina Stjernkvist/TT
    Svante Axelsson är ansiktet utåt för det statliga initiativet Fossilfritt Sverige. 
  • Sveaskogs vd Hannele Arvonen. Det statliga bolaget är idag delägare i två biodrivmedelsbolag. Bild: Jarkko Sirkiä/Maaseudun Tulevaisuu
    Sveaskogs vd Hannele Arvonen. Det statliga bolaget är idag delägare i två biodrivmedelsbolag.
  • Preems ägare Mohammed Al-Amoudi och statsminister Göran  Persson vid invigningen av Preemraffs nya anläggning i Lysekil 2006. Preem är ett av bolagen som nu storsatsar på biodrivmedel. Bild: Adam Ihse/tt
    Preems ägare Mohammed Al-Amoudi och statsminister Göran Persson vid invigningen av Preemraffs nya anläggning i Lysekil 2006. Preem är ett av bolagen som nu storsatsar på biodrivmedel.
  • ”Det är ju konstigt att människor som säger sig vilja ha omställning nu, och vet att det är bråttom, ändå förlitar sig på träd som är färdigvuxna först år 2100.”, säger Carl Schlyter, Greenpeace.  Bild: Jonas Ekströmer/TT
    ”Det är ju konstigt att människor som säger sig vilja ha omställning nu, och vet att det är bråttom, ändå förlitar sig på träd som är färdigvuxna först år 2100.”, säger Carl Schlyter, Greenpeace. 
  • Buss som körs på biobränsle.  Bild: Fredrik Sandberg/TT
    Buss som körs på biobränsle.
  • Ett flygplan tankas med biobränsle.  Bild: Christine Olsson/TT
    Ett flygplan tankas med biobränsle. 
  • Christofer Fjellner, fd EU-parlamentariker för Moderaterna, hör till dem som lobbat hårt för gynnsamma regler för biobränsleindustrin. Bild: Anna Karolina Eriksson/TT
    Christofer Fjellner, fd EU-parlamentariker för Moderaterna, hör till dem som lobbat hårt för gynnsamma regler för biobränsleindustrin.
  • Med hjälp av den folkkäre profilen Gunde Svan säljs Preems biodiesel in som ett klimatsmart bränsle till svenska folket. Samtidigt varnar allt fler forskare för samhällets höga tilltro till biodrivmedel i omställningen.  Bild: Fredrik Sandberg/TT, Anders Wiklund/TT och youtube
    Med hjälp av den folkkäre profilen Gunde Svan säljs Preems biodiesel in som ett klimatsmart bränsle till svenska folket. Samtidigt varnar allt fler forskare för samhällets höga tilltro till biodrivmedel i omställningen.
Puffetikett
Dagens ETC

Biobränsle – från klimaträddare till grön synvilla

Hur kommer det sig att Sverige storsatsar på biobränsle – trots den ifrågasatta klimatnyttan? Bakom vurmen för ”det gröna guldet” ligger såväl ekonomiska som ­politiska krafter.

Här hittar du hela Dagens ETC:s bilaga om biobränslen

Idén om den ”gröna dieseln” från tallolja har sålts in till svenska folket under flera år. Med hjälp av den folkkära profilen Gunde Svan har Preems Svanenmärkta bränsle tagit sig rätt igenom reklamfönstret och fått många svenskar att skaffa sig den tidigare utdömda dieselbilen. Men bakom biobränslevurmen ligger mer än en lyckad oljebolagskampanj. Klimatnyttan med bränslen från skogens biomassa har genom åren lyfts fram av såväl politiker som forskare och statstjänstemän. Uttalandena går ofta i linje med budskapen från branschorganisationer som Skogsindustrierna och Svebio, där den senare kallar sig för en ”kommersiell miljöorganisation”.

Kontakterna mellan skogsindustrin, forskare och beslutsfattare beskrivs som täta av flera som Dagens ETC talat med. Men även oberoende miljöorganisationer som Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) har varit en varm förespråkare av biobränslen. Även om organisationen idag intagit en något mer kritisk hållning var den under Svante Axelssons tid som generaldirektör en aktiv röst för nyinvesteringar.

Blivit ett mantra

Idag är Svante Axelsson ansiktet utåt för det statliga initiativet Fossilfritt Sverige – ”en plattform för dialog och samverkan mellan företag, kommuner och andra typer av aktörer som vill göra Sverige fritt från fossila bränslen” – där han fortsatt driver frågan om fördelarna med biobränsle i omställningsarbetet. I den rollen har han också låtit sig intervjuas på Preems hemsida där han lovordar den svenska satsningen på biodrivmedel från tallolja.

– Sverige är världsledande på området. Vår diesel har redan nu en inblandning på i snitt 20 procent, vilket är mest i världen, citeras han av bolaget.

Ett av de politiska beslut som gett störst skjuts framåt för branschen togs emellertid i EU år 2003, då det beslutades att biobränslen skulle betraktas som klimatneutrala. Därmed kunde skogsråvaror runt om i Europa börja brännas med gott klimatsamvete, och utan att utsläppen räknades med i statistiken.

Idén om biobränslets koldioxidneutraliet grundar sig i teorin om skogens naturliga kolcykel, det vill säga att koldioxiden som släpps ut vid förbränning åter sugs upp när träden växer. Problemet, som allt fler forskare lyfter fram, är att den tesen bara stämmer på lång sikt. De tar nämligen flera decennier för det växande trädet att kompensera för utsläppen – tid vi inte har idag eftersom vi snabbt måste få ner utsläppen. 

– I början av 2000-talet var kunskapsnivån mycket lägre bland båda allmänheten, forskare och beslutsfattare än vad den är idag. Men även nu är ”förnybart är bra” ett mantra som är svårt att nyansera för många, säger David van der Spoel, biofysiker vid Uppsala universitet, som är starkt kritisk till att synen på biobränslen som klimatneutral blivit så dominerande i debatten.

Istället för papper

Men det finns flera faktorer som påverkat hur marknaden för biobränsle utvecklats i Sverige. Under 2000-talets första decennium peakade efterfrågan på biobränsle för energi-

användning. Det berodde bland annat på att infrastrukturen för fjärrvärme hade anpassats för förbränning av skogsbiomassa. Sedan dess har satsningar på kraftvärmeverk med avancerad reningsteknik gjort sopförbränning till en betydligt mer lönsam affär för kraftbolagen, vilket har lett till att efterfrågan på biobränsle i kraftvärmeverken minskat något. Samtidigt har skogsindustrin och pappersbruken lidit ekonomiskt av digitaliseringen och samhällets minskade pappersbehov. Ett viktigt mål har därför varit att satsa på andra produkter av skogsbiomassa – som exempelvis biodrivmedel – och sälja in dem med miljö- och klimatargument.

”Sveriges olja”

Idag är statligt ägda Sveaskog delägare i Sveriges mest expansiva biodrivmedelsanläggning – Sunpine i Piteå – tillsammans med Preem och skogsbolaget Södra. Bolaget är också största ägare i Suncarbon, som utvecklat en teknik för att framställa ligninolja ur massabrukens svartlut.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

– Att vi gått in som delägare i dessa bolag beror på att vi ser att det här är framtiden. Biobränslen är som Sveriges olja, om vi ska jämföra oss med arabländerna, säger Roger Johansson, marknadschef för Sveaskog syd.

Så hur betydelsefullt är då regeringens beslut om förstärkt reduktionsplikt, det vill säga stegvis större inblandning av biobränsle i både vägfordon och flygplan, för bolagen i branschen?

– Det är självklart jätteviktigt. När det rör sig om den här typen av investeringar, som att bygga upp en produktionsanläggning för biodrivmedel, handlar det om mångmiljardsatsningar. Tekniken finns redan, men det är först när det finns tydliga politiska spelregler som investeringarna kommer, säger Roger Johansson.

Käppar i hjulet?

Frågan är om det allt mer högljudda ifrågasättandet av biobränsle som klimatlösning kan sätta käppar i hjulet för industrin. Globalt har såväl forskare som miljörörelser, inklusive WWF och Greenpeace, varnat för övertron på biobränsle i klimatarbetet. Och när Miljöpartiets språkrör Per Bolund twittrade ut nyheten om att mer biobränsle nu ska blandas i fordonstanken var reaktionerna i kommentarsfältet till stor del kritiska. En hint om hur tonläget har börjat förändras även i Sverige.

Carl Schlyter, tidigare EU-parlamentariker för Miljöpartiet och numera kampanjledare på Greenpeace, är inte imponerad av biobränslelinjen som hans före detta partikollegor slagit in på.

– Det absolut bästa vore att Sverige i en övergångstid använder mer av skogen som kolsänka. Det är betydligt mer kostnadseffektivt än biobränslen och koldioxidlagring, säger han.

Samtidigt som Carl Schlyter anser att industrin har varit väldigt skicklig i sitt lobbyarbete framhåller han den psykologiska aspekten för att förstå varför synen på biobränsle som klimatlösning fått fäste.

– Att som politiker be folk byta beteende och vanor är väldigt obekvämt. Det är mycket enklare att hänvisa till ”gröna koldioxidmolekyler” som inte räknas, säger han och fortsätter:

– Då kan folk tryggt köra vidare som vanligt. Men det är ju konstigt att människor som säger sig vilja ha omställning nu, och vet att det är bråttom, ändå förlitar sig på träd som är färdigvuxna först år 2100.

Skapar nya argument

Michael Norton, professor och miljödirektör på EASAC (European Academies’ Science Advisory Council) lyfter fram fler skäl till varför idén om biobränslens klimatneutralitet blivit så dominerande.

– Det handlar inte bara om EU. Även i USA och på andra håll har industrin vuxit sig så stor att motståndet mot att ändra själva förutsättningen för branschens stora subventioner är väldigt stort.

– Det finns aktörer i branschen, exempelvis en del pelletsproducenter, som erkänner att argumentet om koldioxidneutralitet inte är helt berättigat. Men då lägger de fram andra argument i linje med deras intressen, som exempelvis ”biomassa som övergångsbränsle” eller ”biomassa för mer produktiva skogar”. Det kan vara korrekt i specifika fall men ska ställas mot andra intressen, som biologisk mångfald, säger han.

Sverige är ett av Europas skogrikaste länder, och svenska skogsbolag har mycket att vinna på dagens skattesubventioner och system för utsläppsredovisning. Men på andra håll växer stödet för skärpningar av EU:s förnybardirektiv. För ett par år sen diskuterades exempelvis förslaget att biobränslenas klimatneutralitet skulle upphävas i EU.

– Men det har skickliga lobbyister från Sverige och Finland lyckats sätta stopp för med hjälp av politiker som Frederik Federly (C) och Christofer Fjellner (M), säger David van der Spoel, som vid sidan av att forska är styrelseledamot i miljöorganisationen Skydda skogen.

”Livlig debatt”

Så hur kommer det att bli i framtiden? Skogsbränder, smältande ismassor och artutrotning är alla symptom på den kris vi står inför. Kraven på att världens länder snabbt måste enas om de mest effektiva sätten att rädda planeten växer för var dag. Skogen anses här spela en nyckelroll.

Även om idén om det ”klimatneutrala” biobränslet skulle leva kvar inom EU, har kommissionen nyligen slagit fast att koldioxidinlagringen i skog och mark måste öka om vi ska nå klimatmålen. Därför diskuteras bland annat ett ersättningssystem för att få skogsägare att låta skogen stå. I Sverige, där staten nu premierar bolag som satsar på biodrivmedelsproduktion, har idén inte mottagits särskilt väl av branschens aktörer. EU-kommissionens inställning ger dock en fingervisning om att konfliktytorna i striden om skogens resurser kommer att växa ytterligare de kommande åren.

– Den stora miljökonflikten framöver kommer att handla om biobränsle. Och här ligger Sverige efter, säger Carl Schlyter.

Läs vidare på nästa sida: Biobränsle

800dagar

23

... procent av den den totala bränsleanvändningen i transportsektorn 2018 stod biobränslen för. Om biodrivmedlens utsläpp hade synts i statistiken hade transportsektorns klimatbelastning då ökat från 16,4 till 20,4 miljoner ton.

Källa: Naturvårdsverket

Minska avverkningen och bind mer koldioxid

Trots att skogen redan i dag är en kolsänka, skulle den kunna binda in långt mycket koldioxid den närmaste tiden – om vi minskar avverkningstakten.  Nettoflödet av koldioxid till atmosfären från ett års avverkning i Sverige är 125 miljoner ton. Det är mer än dubbelt så mycket som alla Sveriges fossila utsläpp.

Källa: Bengt Gunnar Jonsson, professor i ekologi, Mittuniversitetet

70

... ton. Så mycket koldioxid per hektar släpper ett hygge ut under de första 10–15 åren. Det motsvarar omkring 35 000 mils bilkörning eller nästan tio varv runt jorden. 

Källa: Anders Lindroth, vid Lunds universitet, i tidningen Sveriges Natur

100

... miljoner ton. Så mycket ligger de svenska koldioxidutsläppen på – om de biogena utsläppen hade synts i statistiken. Det är dubbelt så mycket som de drygt 50 miljoner ton vi rapporterar officiellt.

Källa: Naturvårdsverket

6

Endast 6 procent av råvarorna till biodrivmedel som förbrukas i Sverige är svenska. 45 procent kommer från övriga EU och Ukraina, medan 49 procent kom från övriga världen, främst från Sydostasien. Sverige är en stor köpare på den internationella marknaden, trots all vår skog.    

Källa: Energimyndigheten, 2018