taket sattes till 205 miljarder kronor. Enligt utredningen kan priset pressas ned till mellan 150-235 miljarder, främst genom färre stationer och genom att stationer placeras utanför stadskärnorna. Att dra nya stambanor in i stadskärnor är dyrt.

– Det är viktigt att pressa kostnader. Jag vill ha mer järnväg för pengarna, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) till TT.

Samtidigt anser han att höghastighetståg måste stanna i städerna.

– Om den nya stambanan ska bidra till regional pendling, då måste det finnas möjligheter att hoppa på tågen och pendla till arbetet, citeras han av Sveriges radio.

Även Miljöpartiet vill att höghastighetstågen ska ha centralt placerade stationer i tätorterna.

– För att fler människor ska välja ett klimatsmart alternativ istället för flyg och bil så måste trösklarna sänkas, inte höjas. Järnvägen som byggs ska användas i över hundra år, då får vi inte bli dumsnåla och tänka kortsiktigt, säger Miljöpartiets trafikpolitiska talesperson Emma Berginger till Dagens ETC.

– Därför anser vi att den kortsiktiga kalkyl som ligger till grund för förslaget behöver kompletteras med ett långsiktigt perspektiv, fortsätter hon.

Billigare alternativ

Hittills finns bara beslut om att bygga nytt på tre delsträckor längs stambanorna Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg. Det handlar om Ostlänken mellan Järna och Linköping, samt sträckorna Göteborg-Borås och Hässleholm-Lund. Men det finns också ett tidigare helhetsförslag som förhandlats fram av staten, kommuner och regioner i den så kallade Sverigeförhandlingen. Det förslaget beräknas kosta 295 miljarder kronor. Då ingår stationer i stadskärnorna.

Det var för att hitta billigare alternativ som regeringen beställde utredningen av Trafikverket.

Max Jerneck är forskare vid Center for Sustainability Studies (CSR) vid Handelshögskolan i Stockholm. Han anser att utredningen börjar i fel ände.

– Det är konstigt att börja med ett kostnadstak, istället för att börja med att bestämma vad som skulle ge störst samhälls-
nytta. Att snåla och begränsa budgeten enbart för sakens skull är bara dumt, säger han.

– Tjusningen med tåg är ju just att man kan stiga av mitt inne i stan, inte hamna långt utanför som med flyg.  Om man vill flytta över trafik från flyg till tåg får man göra det attraktivt att åka tåg.

”Intressant brobaneteknik”

Trafikverket räknar med att banorna kan vara klara först år 2045.

– Det är alldeles för lång tid, och en av anledningarna till att vi tycker att brobanetekniken är intressant, säger Emma Berginger.

Snabbtåg på bropelare skulle enligt Skanska halvera byggtiden.

I rapporten nämner Trafikverket olika tekniska lösningar, som att bygga vissa sträckor på bropelare, men vilka kostnadsbesparingar det kan ge har inte utretts närmare.

– De kostnadsbesparingar vi ser här och nu handlar mycket om systemets linjedragning och om stationers vara eller icke vara och deras placering, säger Ali Sadeghi, Trafikverkets chef för Programmet Nya stambanor, till TT.