– En hel del av Obamas miljö- och klimatpolitik genomfördes på myndighets- och departementsnivå och genom presidentdekret, och kunde därför utan kongressens inblandning dras tillbaka av Donald Trump, säger Marcus Carson, som forskar om miljö- och klimatpolitik vid Stockholm Environment-institutets huvudkontor i Stockholm. På liknande sätt kan nu Joe Biden upphäva en stor del av Trumps insatser på området.
– Men för att kunna göra det måste han först återuppbygga de institutioner och statliga organisationer som Trump har raserat, säger Marcus Carson.
Nya positioner
Det handlar bland annat om den federala miljöskyddsmyndigheten EPA och andra delar av statsapparaten som dränerats på kompetens och styrning.
Nu är en stor del av kompetensen på väg tillbaka.
– Joe Biden har skapat ett kabinett av personer med lång politisk erfarenhet, mixat med människor som arbetat för frivilligorganisationer på klimat- och miljöområdet.
Enligt Marcus Carson är klimatet ett av Bidens högst prioriterade områden, vilket bland annat återspeglas i utnämningarna av John Kerry till internationellt klimatsändebud och tidigare EPA-chefen Gina McCarthy till samordnare av klimatarbetet inne i Vita Huset – två helt nya positioner.
Cedric Richmonds utnämning till senior rådgivare i Vita huset har däremot kritiserats av klimatrörelsen, till följd av hans band till fossilindustrin.
Majoritet i kongressen
Med ställningen 50-50 i senaten och majoritet i representanthuset kontrollerar demokraterna hela kongressen, om än med knapp marginal. Det kan göra det lättare för Biden att genomföra sitt stödpaket för ekonomisk återhämtning.
– Vilket inte är detsamma som en Green New Deal, men klimatmålen är en viktig del av stödpaketet, säger Marcus Carson.
Bidens netto noll-mål till 2050 kan bidra till 0,1 grader lägre uppvärmning vid seklets slut, enligt oberoende analysinstitutet Climate Action Tracker. Att Biden därtill återansluter USA till Parisavtalet är avgörande för det globala klimatarbetet.
– Så länge världens största ekonomi USA inte går före och visar att omställning är förenlig med en välmående ekonomi och bra jobb kan många länder ta det som en ursäkt för att inte heller göra något, säger han.
Bidens plan för klimatet i punkter
Återansluter USA till Parisavtalet samma dag som han tillträder presidentposten den 20/1. Ska även försöka få alla större länder att öka ambitionen med de inhemska målen.
Har som mål att USA ska uppnå 100 procent ren el år 2035 (jämfört med dagens 38 procent) och netto-nollutsläpp år 2050.
Förutom sol och vind öppnar Biden för mer vattenkraft, bioenergi och ny, småskalig kärnkraft.
Vill slopa subventioner till fossilindustrin och ställa om dem till förnybart.
Ett moratorium mot ny olja och gas från Antarktis hav ska införas. Ny och befintlig olje- och gasutvinning tvingas möta tuffare krav på minskade metanutsläpp.
Ska första dagen på posten dra tillbaka tillståndet för oljeledningen Keystone XL.
Nya bilar och lätta transportbilar ska bli eldrivna, även om det inte finns något uttala stoppår för fossilbilar.
Vill skapa ”den andra järnvägsrevolutionen”, genom att förbinda kusterna med snabbtåg och förverkliga projektet California High Speed Rail.
Satsar två biljoner dollar på att energieffektivisera fyra miljoner byggnader de kommande fyra åren. Federala institutioner och byggnader ska vara ledande i omställningen.
Ska satsa på utökad klimatforskning, bland annat genom forskningsprogrammet ARPA-C.
Vill införa krav på att börsnoterade aktiebolag offentliggör klimatrisker och utsläpp för sina verksamheter.
