Klimat.

2019-05-17 09:15
Bild: Shutterstock
Puffetikett
Dagens ETC

600 dagar att vända kurvan – var är politiken?

Sveriges utsläppskurvor fortsätter att peka åt fel håll. Dags att utlysa klimatnödläge, anser både Greenpeace och Vänsterpartiet. Och enligt klimatforskaren Mikael Karlsson på KTH bör varje beslut tas med klimatet i åtanke. Men vad innebär detta?

Från och med i dag har vi 600 dagar på oss för att rädda klimatet, åtminstone enligt FN som satt år 2020 som deadline för när världen måste ha vänt den globala utsläppskurvan om vi ska ha en chans att undvika en temperaturökning på mer än 1,5 grader Celsius.

Hittills är det dock inte mycket som tyder på att målet kommer att nås, varken i Sverige eller internationellt.

I höstas kom klimatpanelen IPCC med sin kanske dystraste rapport någonsin. För en dryg vecka sedan varnade FN:s vetenskapliga panel för biologisk mångfald IPBES för att upp till en miljon arter hotas av utrotning. I den rapport som Klimatpolitiska rådet släppte den 21 mars konstateras att utsläppsminskningen av växthusgaser går för långsamt för att ligga i linje med de klimatpolitiska målen. Och när Naturvårdsverket nyligen redovisade preliminär statistik för 2018 visade det sig att utsläppen till och med har ökat något jämfört med året före.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Rop på klimatnödläge

Enligt Vänsterpartiets Jens Holm, som i förra veckan kallade till debatt i riksdagen med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport, borde regeringens nästa drag vara självklart. Klimatnödläge måste utlysas, såsom Storbritannien och Irland redan gjort. Det är en uppmaning som får medhåll av Greenpeace.

– Det är uppenbart att våra politiker kört fast i klimatfrågan. Att utlysa klimatnödläge kan vara ett sätt att ta oss ur låsningen, säger Rolf Lindahl, Greenpeace talesperson inom klimat- och energifrågor, som anser att den politik vi i dag bedriver närmast kan liknas vid klimatförnekelse.

– Vartenda beslut som tas ska vägas mot klimatmålen. Klimatpolitiken måste genomsyra samtliga beslut som tas av riksdag och regering. Det ska inte vara en symbolisk handling, utan en katalysator för kraftfulla klimatåtgärder, säger han.

Men hur ska ett klimatnödläge röstas igenom när det inte finns någon samsyn hos riksdagspartierna angående hur klimathotet ska tacklas, eller ens om hur stort hotet är?

– Vi har en samsyn bland klimatvetenskapen om klimat­hotet, det borde räcka för politikerna att agera. Men exakt vad ett klimatnödläge ska innebära är något som måste diskuteras. Det är den debatten vi nu behöver ha om hur vi ska hantera klimatkrisen. Och åtminstone på EU-nivå har Centern och Liberalerna redan uttalat sig positivt i frågan, säger Rolf Lindahl.

En som inte helt förstår poängen med att utlysa ett klimatnödläge är Mikael Karlsson, klimatforskare vid KTH i Stockholm. Anledningen är begreppets vaghet.

– Frågan är problematisk. För vad ska ett sådant innebära? Vilka beslut ska underordnas klimatpolitiken? Kommer mänskliga rättigheter att få stå tillbaka för klimatpolitiska beslut? Ska djur packas tätare i lastbilar för att få plats med fler, minska transporter och därmed minska utsläppen?

Bevisbördan felriktad

En bättre knut att lösa är enligt honom den asymmetri som finns inom offentligt beslutsfattande.

– Höga krav på beslutsfattande gör systemet trögt. Den som lägger fram ett klimatpolitiskt förslag måste visa nyttan med förslaget och att sidoeffekter, till exempel vad gäller konkurrenskraft eller liknande, blir hanterbara, säger han.

Det Mikael Karlsson i stället vill se är en omvänd ordning där alla politiska förslag ställs mot klimatmålen och där det måste visas att förslaget i fråga inte påverkar dessa negativt.

– Ett annat problem är att man inte tittar på de nyttor som följer på klimatpolitiska beslut. Om cyklandet ökar får människor bättre hälsa, för att ta ett exempel. Men denna hälsovinst redovisas ingenstans som ett plus, och så framstår i stället klimatpolitiska beslut och klimatpolitiken som dyrare än vad den är.

Läs vidare på nästa sida: Här är kurvorna som pekar åt fel håll i Sverige…

800dagar

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Här är kurvorna som pekar åt fel håll i Sverige…

Utsläppen ökar

53,1 miljoner. Så många ton växthusgaser orsakade svenskarna 2018, enligt Naturvårdsverkets preliminära statistik, en ökning med 0,9 procent från föregående år. Mest ökade utsläppen inom el- och fjärrvärmesektorn – med 10 procent. Förändringen inom de största sektorerna –  inrikestransporter och industrin – var minimal jämfört med 2018.

Även Statistiska centralbyråns siffror visar att utsläppen ökar, från 63,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2017 till 63,8 miljoner ton 2018.

Hotet mot livsmedelsproduktionen

Trots Sveriges gynnsamma geografiska läge är det allt fler som befarar att klimatförändringarna kommer att driva fram perioder av torka, något som svenskarna redan fått erfara både 2017 och 2018. I långa loppet kan perioder av torka parade med minskad nederbörd hota livsmedelsproduktionen i landet. Enligt forskare vid Mälardalens högskola kan mängden grödor inom jordbruket minska med upp till 50 procent under ett torrt år.

Klimatskepticismen

Trots den vetenskapliga evidensen för att klimathotet inte bara är verkligt, utan också överhängande, fortsätter människor att i bästa fall tvivla, i sämsta fall förneka att hotet finns och lägga sin röst på partier som motarbetar omställningen till en hållbar värld. Som ett exempel samlar Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna i dagsläget tillsammans runt 44 procent av rösterna inför det kommande valet till EU-parlamentet.

...och i världen

Artrikedomen vittrar sönder

En internationell rapport från vetenskapliga expertpanelen IPBES visade nyligen att en miljon arter hotas av utrotning. Situationen ser riktigt mörk ut för 40 procent av kräldjursarterna, för en tredjedel av korallreven och för vart tredje marint däggdjur. Enligt studien minskar världens biologiska mångfald snabbare än någon gång tidigare under mänsklighetens historia.

Extremvädret ökar

2019 hann inte bli mer än en knapp månad gammal förrän meteorologerna började plocka fram superlativen för att beskriva de extrema väderhändelser som drog över världen. Och där köldknäppar drabbade bland annat USA, Storbritannien och Frankrike på norra halvklotet drabbades Australien i stället av de högsta temperaturer som någonsin uppmätts i landet, med kollapsad infrastruktur och tusentals döda djur som följd.

Mänskligt lidande

Enligt WHO drabbades nästan 62 miljoner människor över hela världen av det allt mer extrema vädret 2018. Två miljoner av dessa har också tvingats fly från sina hemtrakter. Bland orsakerna finns orkaner, höjda havsnivåer, översvämningar och extrema temperaturer.