Med ”varje grad” menar forskarna att förlusten av glaciäris i princip följer den globala temperaturökningen hack i häl. I praktiken betyder det att ju mer vi lyckas begränsa världens upphettning, desto fler glaciärer kan vi rädda. Men inte alla.
– För många små glaciärer är det redan för sent. Samtidigt visar våra resultat tydligt att varje grad global temperaturökning har betydelse för att hålla så mycket is som möjligt inlåst i glaciärerna, säger en av studiens författare, Regine Hock, glaciolog vid Alaska Fairbanks- och Oslos universitet, till tidskriften Time.
Minst en knapp decimeter
Regine Hock uppskattar att mellan 38 000 och 65 000 miljarder ton glaciäris kommer att ha försvunnit fram till år 2100. Allt beror på hur klimatkrisen utvecklas och på hur mycket mer kol, olja och gas som bränns och blir till växthusgaser i atmosfären.
Det lindrigare av ovan nämnda scenarion – 38 000 miljarder ton smält glaciäris – kommer att leda till höjd havsnivå med nio centimeter. Det allvarligare – med 65 000 miljarder ton smält is – ger en höjning med nästan 17 centimeter.
Det kan kanske låta som en beskedlig ökning men enligt Ben Strauss, chefsforskare på Climate Central, räcker det att havsnivån höjs med 11–12 centimeter för att tio miljoner människor som idag bor längs världens kustområden ska få se sina hem översvämmade när floden står som högst.
Beräkningen inkluderar däremot inte tillskottet från den långsammare avsmältningen av de stora inlandsisarna på Grönland och Antarktis, eller det fysikaliska faktum att vatten expanderar när det värms upp – och att ju mer det upphettas, desto mer sväller det. Havsnivåhöjningen kommer således inte att begränsa sig till ovanstående centimetrar.
Konsekvenser för miljarder
Det linjära förhållandet mellan stigande temperatur och glaciärers avsmältning betyder också att ju rödare termometern blir, desto värre för människan. Konsekvenserna för världens befolkning stannar nämligen inte bara vid översvämmade kustnära samhällen.
– Det handlar också om att många människor bor i anslutning till glaciärerna, till exempel vid stora floder i Kina och Indien som till stor del matas av smältvatten från den tibetanska platån, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
För dessa människor är glaciärerna helt enkelt en förutsättning för att överleva.
– Både där och i andra områden är människor beroende av glaciärerna för sitt dricksvatten, för vatten till jordbruket och för vatten till vattenkraftverk. Om glaciärerna försvinner ändras förutsättningarna dramatiskt. Enligt artikeln i Science handlar det om 1,9 miljarder människor för vilka glaciärerna är en kritisk vattenresurs, säger han.
Miljontals redan drabbade
På frågan om hur ”katastrofal” glaciärernas avsmältning är för världen värjer han sig för ordet.
– Jag vet inte om det är rätt ord. Det är svårt att sätta avsmältningen i direkt relation till hur många som kommer att drabbas och alla drabbas inte lika hårt. Men självklart är det så att ju större och mer omfattande problemet blir, desto fler människor som påverkas. I en del samhällen, i till exempel Afrika och Sydamerika, som inte alltid är de mest resursstarka, är det mycket möjligt att ”katastrof” är rätt ord att använda, i så fall på lokal eller regional nivå, tror han.
Vad som kan komma att klassas som en katastrof beror också på hur snabbt avsmältningen sker. En snabb sådan på lokal eller regional nivå riskerar att bidra till översvämningar som de som drabbade Pakistan sommaren och hösten 2022 och som påverkade över 30 miljoner människor.
– Största faktorn bakom var kraftiga monsunregn, men att det hade varit varmt där under en lång period bidrog också till mer smältvatten och höga vattenflöden, säger Erik Kjellström och påminner om att han bara nämnt direkta konsekvenser för människor, inte den negativa påverkan som världens ekosystem också kommer drabbas av via förändrade vattenflöden.
Forskarna säger att det är tekniskt möjligt men praktiskt osannolikt att begränsa förlusten av glaciärer till hälften av dem. Vad tänker du kring det?
– Enligt studien kommer 50 procent att försvinna även om vi begränsar den globala uppvärmningen till Parisavtalets 1,5 grader, vilket vi inte verkar klara. Men jag tror det är viktigt att inte fastna vid exakta nivåer, att inte säga att allt är kört. Studien visar tydligt att det viktiga är att hålla nere temperaturökningen så mycket som möjligt. Varje tiondels, ja hundradels grad, har påverkan på avsmältningen.
Hur påverkas vi i Sverige av smältande glaciärer?
– Problemet med krympande glaciärer är detsamma hos oss även om vi kanske inte kommer att se samma vattenbrist som på andra håll. Men vattenföringen i våra älvar kan komma att påverkas och sen har vi naturligtvis de ekologiska bitarna. Långt uppe i fjällmiljön är både djur och växter beroende av vattnet och kan påverkas om bidragen till sjöar och bäckar minskar eller försvinner.
