Varje år restaureras omkring tio kvadratkilometer torvmark. Det minskar koldioxidutsläppen, men ny statistik visar att det samtidigt byggs vägar, järnvägar och byggnader på andra torvmarker – vilket ökar koldioxidutsläppen. Det rapporterar Naturvårdsverket i ett pressmeddelande. 2022 och 2021 exploaterades 1,8 respektive 1,6 kvadratkilometer torvmark. Områdena som påverkas är dock betydligt större – omkring tio kvadratkilometer – eftersom bebyggelsen innebär att stora ytor runtomkring avvattnas.

– Historiskt sett har dikning varit det största hotet mot torvmarker, men framöver kan exploatering vara ett allt större problem, säger Helena Öberg, handläggare på Naturvårdsverket, i pressmeddelandet.

En våtmark är en orörd torvmark. Våtmarker kan lagra stora mängder kol eftersom växtdelar inte bryts ner i den syrefria, fuktiga marken.