Plötsligt börjar människor att dö som flugor. Främst är det fattiga och äldre som hittas avlidna i sina hem. Orsaken: en värmebölja. ”På en dag hade 40 döda kommit till bårhuset… Rättsläkaren tvingades hyra in kylbilar från ett köttföretag för att ha någonstans att förvara kropparna”, skriver klimatjournalisten Peter Alestig i ”Världen som väntar”.
Händelsen som skildras i boken ägde rum år 1995 i Chicago. Då var den en avvikelse från det normala. Nästan 30 år senare har vi tvingats vänja oss vid extrema värmeböljor och de dödsfall som följer. Bara i somras beräknas åtminstone 20 000 människor ha dött på grund av hettan i Europa – väderförhållanden som vore ”praktiskt taget omöjliga” utan den globala upphettningen, enligt det internationella forskarteamet World weather attribution (WWA).
Stor forskningsstudie
Nu har ett annat internationellt forskarteam beräknat nyttan av ett uråldrigt botemedel mot värme: träd. Ökar vi antalet trädtäckta ytor i städerna kan vi, enligt forskarna som jämfört data från 93 europeiska städer, rädda livet på ett betydande antal särskilt sårbara individer. Idag upptas i genomsnitt 14,9 procent av de europeiska städerna av träd. En ökning till 30 procent skulle kunna minska de värmerelaterade dödsfallen med nära 40 procent.
Fredrik Lindberg forskar på kopplingen mellan stadsklimat och hälsa vid Göteborgs universitet. Han förklarar att slutsatserna är gamla, men att den nya studien bekräftar dem med stor säkerhet.
– En av de bästa och enklaste lösningarna för att skapa ett svalare klimat är att introducera mer vegetation i stadsrummet. Men det handlar mycket om konkurrens gällande användningen av utrymmet. Vi ska bygga tätare nu och få in så många människor på så liten yta som möjligt, för att exempelvis minska transporter. Men då blir det också en varmare stad.
Ökat politiskt intresse
Han upplever att politiker är mer intresserade av att plantera träd i städerna nu än de var för några år sedan. Det håller Johan Östberg med om. Han är verksamhetsledare på Svenska trädföreningen och docent vid konsultföretaget Trädkontoret, som arbetar med förvaltning av grönytor i Sverige.
– Politiker, stadsplanerare och allmänhet börjar få upp ögonen för att vi måste göra någonting. För tio år sedan skrattade man nästan om någon sa att träd är bra för att de kyler. Alla ville ju ha värme då. Sedan kom 2018-böljan, och flera värmeböljor efter det. Så nu vill många att det ska planteras träd för skugga, vilket nästan aldrig varit fallet tidigare.
Naturvårdsverket har som mål att svenska städer till 25 procent ska täckas av träd år 2030. På så vis vill myndigheten åstadkomma en svalare och renare stadsmiljö. Johan Östberg lyfter fram att träden har flera nyttoområden – inte bara för den fysiska, utan också den psykiska hälsan:
– Det kan låta flummigt, men det är väldigt väl belagt. Det finns jättemånga studier som visar att vi blir lugnare i gröna miljöer.
