Gamla skogar som inte har kalavverkats hyser inte bara en betydligt rikare biologisk mångfald än planterade produktionsskogar. De innehåller också betydligt mer kol.

Det visar en ny studie, som publicerats i Science. Forskarna har undersökt hur stora kolförråden är i 344 ur- och naturskogar över hela Sverige. Enligt deras beräkningar innehåller dessa skogar i snitt 236 ton kol per hektar, medan skogsplantager innehåller 138 ton per hektar. Det är en skillnad på drygt 70 procent.

Megaförlust av kol

Forskarna beräknade även den sammanlagda historiska kolförlusten det svenska skogsbruket orsakat genom att omvandla naturskogar till produktionsskogar under årens lopp. Den uppgår sedan 1834 till 7,7 miljarder ton, enligt studien. Det motsvarar 151 procent av de fossila växthusgaser som Sverige totalt har släppt ut ända sedan industrialiseringen inleddes.

Skogsindustrin brukar hävda att det är unga, växande träd som gör störst klimatnytta eftersom de aktivt tar upp koldioxid. Det påståendet avfärdar Anders Ahlström, som forskar om klimat och kolcykler vid Lunds universitet, och är en av huvudförfattarna bakom kartläggningen. 

Han säger till DN att det enda som spelar roll för klimatet är hur mycket kol som faktiskt hålls borta från atmosfären över tid:

– Den enda funktionen man är ute efter ur klimatperspektiv är att öka lagringen av kol på land. Slår man ihop alla upptag och utsläpp över tid, från när naturskogen höggs och blev en brukad skog, så förlorar man kol när en naturskog ersätts med produktionsskog.

Avverkningen fortsätter

Studiens resultat understryker ytterligare värdet i att skydda gamla skogar som inte tidigare har avverkats.

Men trots övertygande vetenskapliga belägg för hur viktiga naturskogarna är för både biologisk mångfald och klimat så försvinner nu dessa skogar i allt snabbare takt. 

En ny rapport från Skogsstyrelsen visar att avverkningstakten i skogar med höga naturvärden har fyrfaldigats på bara några år.