Svenska kyrkan kritiserar sitt eget skogsbruk

Med 470 000 hektar skogsmark är Svenska kyrkan efter Sveaskog, SCA, Holmen och Statens fastighetsverk Sveriges femte största skogsägare. Idag får kyrkan ofta motta skarp kritik för att fokusera för ensidigt på att skogen ska ge ekonomisk avkastning. Inte minst under kyrkovalsdebatten 2021 gick debatten het. Förra året fick Göran Enander, som tidigare bland annat varit ordförande i Naturskyddsföreningen, uppdraget att utreda kyrkans skogsbruk för att, som man skriver, ”säkerställa en så ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt andligt och existentiellt hållbar skogsförvaltning som möjligt.”

Konkreta förslag på åtgärder

Nu är uppdraget slutfört. Och kyrkan får tuff kritik. Som en av landets största skogsägare räcker det inte att bara uppfylla lagens minimikrav, enligt utredningen. I synnerhet inte eftersom det råder klimatnödläge. Svenska kyrkan måste omedelbart ta större ansvar för den biologiska mångfalden i skogen och för klimatanpassningen slår utredningen fast.

Ett av utredningens förslag är att 20 procent av skogsarealen ska skyddas för biologisk mångfald och kolinlagring, att jämföra med dagens 11 procent. Utredningen föreslår också att en tredjedel av all skog ställs om till naturnära skogsbruk. Men även på resterande ytor ska skogsbruket ställa om och drivas med ökad hänsyn till biologisk mångfald enligt förslagen. Utredaren vill också att hyggena ska bli mindre och att kyrkan inför krav på att skogen ska vara äldre än idag innan den får avverkas. 

En särskild roll

En av  personerna som har spelat en roll i utredningen är tidigare ärkebiskop Antje Jackelén. Hon betonar kyrkans unika ansvar för naturen och anser därför att Svenska kyrkans måste bättra sig som skogsägare.

– Alternativ till trakthyggesbruk (också kallat kalhyggesbruk, reds anm.) görs i liten omfattning i kyrkan i dag, närmast som försöksverksamhet, säger Antje Jackelén till Sveriges Natur.

”Ett försoningsarbete”

Utredningen föreslår också ett skogsbruk som betydligt tydligare  anpassas till rennäringens behov, ”som ett led i kyrkans försoningsarbete”.

– Det är min förhoppning att de nya målsättningarna ska bidra till att sänka konfliktnivån och att Svenska kyrkan inom något år ses som ett föredöme när det gäller hållbar skogsförvaltning, säger utredaren Göran Enander.

Nu förväntas kyrkostyrelsen skicka ut betänkandet på remiss till stift, församlingar och andra aktörer. Därefter bereds förslagen och remissvaren vidare på nationell nivå, innan ett förslag kan lämnas till kyrkomötet för beslut.