– 2020 var det 100 ton strömming, 60 ton förra året och i år 10 ton. Det är 10 procent och det är ganska likt andra salterier, säger ägaren Jan Söderström till Aftonbladet.

Trålare och sälar

Enligt SLU har inte strömmingsbeståndet i Östersjön som helhet minskat – däremot har förekomsten av stora individer gjort det, eftersom trålare tar upp fisken när den är liten för att mala ned den till fiskmjöl som blir till foder för norsk lax. Det är den stora strömmingen som kan användas till surströmming. I flera år har småskaliga kustfiskare krävt att trålgränsen flyttas längre ut och i maj beslutade regeringen att på prov flytta trålgränsen i vissa områden längst den svenska ostkusten för att se om det gör någon skillnad. Men för att förändra fisket även på internationellt vatten krävs internationella överenskommelser – och enligt Världsnaturfonden saknas politiskt mod för att ta beslut som gör det mindre lönsamt med storskaligt trålfiske. 

– Ingen i beslutsfattande ställning har vågat ta tag i frågan, vare sig politiker eller tjänstemän, säger Inger Näslund, senior rådgivare för hav och fiske, till Dagens ETC. 

Sälar ska skjutas 

Även djur som när sig på strömming pekas ofta ut som ett hot mot fiskenäringen. Regeringen har därför infört möjlighet till licensjakt på gråsäl och knubbsäl samt ser nu över förvaltningsplanen för skarv. Inger Näslund säger att sälstammen har ökat under 2000-talet och ett bekymmer är att sälarna kan äta ur näten, vilket skapar problem för fiskarna. Men hon betonar samtidigt att största problemet ligger i de regler som finns kring strömmingsfisket. 

– Man har inte tagit hänsyn till att fisk också fungerar som föda åt andra arter. Hänsyn måste tas till havets hela ekosystem och fisk är en viktig del i det.