En ny brittisk studie visar att det också finns ett samband mellan antalet stämmor i fågelkören och hur harmoniskt vi upplever den. Fler fågelarter ger en mer komplex ljudbild och det verkar också göra att vi uppskattar fågelsången mer.  

– Det är inte överraskande att en vingård med rödhake, koltrast, svalor, finkar och mesar har ett mer varierat och högljutt ljudlandskap, än en vingård med bara några duvor, kråkor och fasaner, skriver forskaren och huvudförfattaren Natalia Zielonka i tidningen The Conversation.

Forskarna undersökte och kartlade ljudlandskapen i 21 olika brittiska vingårdar, en snabbt växande näringsgren i Storbritannien. Forskarna valde sedan ut tre vingårdar där antalet fågelarter och ljudlandskap varierade och intervjuade nästan 200 turister som besökte dessa vinodlingar för att få veta om fågelsången påverkade deras besök.  

– Vi kunde visa att till och med en timmes exponering av varierad och högljudd fågelsång kan göras oss optimistiska och avslappnade, säger Natalia Zielonka.

De intervjuade turisterna som hörde fler fågelarter, kände sig inte bara gladare, ”fria från arbete, vardagsrutiner och ansvar”, de upplevde också en starkare kontakt med naturen och var mer nöjda med sitt besök i vingården.

Den här studien ligger i linje med de resultat som Marcus Hedblom, professor i landskapsarkitektur på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har fått fram. Han har ägnat sig åt att undersöka naturens olika ljud och dess påverkan på människans hälsa.  

– Tjattret från en gråsparv upplevs som positivt, men mer melodiös sång från typ lövsångare är ännu bättre. Och när man adderar fler arter blir det ännu bättre. Det som verkar avgörande för vårt välbefinnande är typen av fågelsång och mixen. Ju fler olika fåglar desto bättre, säger Marcus Hedblom på SLU:s hemsida. 

Samtidigt kommer ständigt nya rapporter om att antalet fågelarter minskar. SLU Artdatabanken bedömer att var fjärde av de 245 arter som häckar regelbundet i Sverige minskar så kraftigt att de hamnar på rödlistan. Fågelkören blir alltså glesare.

Flera av forskningsartiklarna lyfter också fram ett annat hot – att vi människor interagerar allt mindre med naturen.  

– Vi blir fler och fler som bor i staden, säger Marcus Hedblom.

– Då vi alltmer sällan upplever naturen kan den också ses som konstig, främmande och till och med skrämmande. Om något känns så, minskar förståelsen för det och även viljan att ha det kvar. Det leder till att naturen tas bort, särskilt i städer.