Simsalabim – så enkelt kan skogen räddas

Innehållet kan kokas ner till några fundamentala punkter: skydd av mer skog, utfasning av kalhyggesmodellen och omläggning till ett mer klimatanpassat skogsbruk.

Förändringens tid är obevekligen här, även om skogs­industrin ångar på som vanligt. Det är nästan imponerande att se hur de flesta som jobbar i denna näring stoppar huvudet i sanden.

Vi har aldrig haft så mycket reportage och nyheter i media om skogen som under 2021. Men vad har hänt ute i skogen? Har man börjat ställa om och tänka nytt? Har vi sett en drastisk ökning av arealen skogsreservat och biotopskydd (det vill säga formellt skyddade nyckelbiotoper)? Har vi märkt en ökad politisk förståelse för att skydda mer skog och att det anslås mer pengar till detta? Nej, knappast. Snarare tvärtom.

Skogsindustrins lobbyister jobbar hårdare än någonsin och med samma gamla dåliga argument som vanligt. De sätter hoppet till att kritiken ska blåsa över, precis som den brukar göra när skogsdebatter blossar upp då och då. Men det här gången kommer den strategin inte att fungera.

Den svenska kalhyggesmodellen har nått vägs ände.

Frågan är bara när förändringarna kommer. När kartläggs de sista skyddsvärda skogarna och när skyddas de (inklusive fjällskogen)? När får Sveaskog radikalt nya direktiv i linje med nödläget för klimatet, biologiska mångfalden och rennäringens krav?

Om politikerna envisas med att skylla på penningbrist kan ju ett gammalt bra förslag dammas av. Om man på varje avverkad kubikmeter tar ut en mycket liten miljöavgift kan pengarna gå tillbaka till skogsägarna när deras skog skyddas. Simsalabim.

Det är i grunden ett väldigt enkelt system. I praktiken skulle det innebära att konsumenten som köper skogsprodukter räddar våra sista skyddsvärda skogar när riksdagen bromsar. 

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.