Bokashi i sig räddar inte klimatet. Men det är en pusselbit värd att välja, hävdar författarna. 

Den största orsaken till att mängden växthusgaser ökar i atmosfären är förbränning av fossila bränslen. En annan är skogsavverkning. Även jordbruket orsakar stora utsläpp av växthusgaser.

Klimatförändringar, markförstörelse och förlust av biologisk mångfald har gjort odlingsbar jord till en av världens mest sårbara resurser. Kol kan lagras länge i jorden, men den kan också förloras och gå ut i atmosfären som koldioxid, genom jorderosion eller genom att markbundet kol löses upp och förs ut i vattendrag, sjöar och hav.

Nästan 33 procent av jordens odlingsbara mark har försvunnit på grund av erosion eller miljöförstöring de senaste 40 åren.

– Lika viktigt som att kapa utsläppen är det också att bygga odlingsjord, säger författaren Jenny Harlen.

I dag hanteras matavfall på olika sätt. Att köra matavfall till deponier, eller soptippar, är det allra sämsta sättet att hantera matavfall på. Att bränna upp organiskt material är slöseri. Att göra biobränsle av matavfall är bättre än dessa alternativ, men det förstör det naturliga kretsloppet, konstaterar bokens författare. 

– Det som kommer från jorden bör komma tillbaka till jorden, säger Malin Sairio.

Traditionell kompostering, som skapar en hel del näringsrik jord är naturligtvis mycket bättre än deponi, men resulterar också i växthusgaser. Mer än hälften av energin och näringen som finns i komposten hamnar i atmosfären.

När vi med bokashimetoden först syrar matavfallet så konserveras alla ämnen och stannar kvar i bokashihinken, istället för att ombildas till växthusgaser. Genom att återföra denna syrade näring till jorden tillsammans med kolfixerande bakterier, binds atmosfäriskt kol i marken.

– Istället för att orsaka negativa effekter på klimatet, gör kolet nytta i jorden. Jorden kan lagra dubbelt så mycket kol som luften, vilket gör den till en fantastisk så kallad kolsänka. För varje bokashihink du matar din jord med skapar du en kolsänka i miniatyr, förklarar Jenny Harlen.

Många tror att det behövs en egen trädgård och stora ytor för att kunna hantera bokashi, men författarna till ”Stora boken om bokashi” har experimenterat med jordfabriker även i lägenhet utan balkong. De konstaterar att några saker behöver lösas: var du ska förvara bokashihinkarna medan de fylls och medan de vilar, var du ska ha din jordfabrik och var du ska förvara jorden tills du kan använda den. 

– Var kan dina bokashihinkar stå medan du fyller dem? Kanske staplade i ett hörn i köket? Men de kan lika gärna stå i en garderob, ett skafferi eller en skrubb, menar Emma Stille. 

Den syrade bokashin omvandlas inte till matjord förrän den fått vila i ett par veckor och därefter får möta jordbakterier. Den omvandlingen går olika fort, bland annat beroende på temperatur. Att blanda bokashi med jord kallar författarna för att skapa en jordfabrik, vilket även det kan ske inomhus. Emma Stille förklarar hur det går till:

– En plastlåda fungerar bra som jordfabrik. Bottna med jord, blanda i innehållet från bokashihinken och blanda med mer jord. Avsluta med minst 10 centimeter jord. Det luktar surt medan du håller på, men sedan luktar det bara jord. Efter tre veckor är omvandlingen klar.

Genom att starta igång en bokashihink i ditt kök och syra matavfallet innan det omvandlas till jord är du alltså delaktig i en process för att minska växthusgaser, binda kol i jorden och bygga fantastiska odlingsjordar.

– Bokashi är metoden som revolutionerar sättet som vi kan ta hand om våra matrester, säger Malin Sairio.