Kondensstrimmor, den vita svansen på himlen bakom vissa flygplan, bidrar starkt till klimatkrisen. Med små förändringar i tidtabeller och flygrutter skulle klimatpåverkan från flyget i Europa kunna minska drastiskt enligt ny studie.
Bild: Jonas Ekströmer/TTDagens ETC
Med färre nattflyg under vinterhalvåret skulle klimatpåverkan från Europas flygsektor kunna minska drastiskt. Det visar en ny studie.
I norra Europa och Sverige är möjligheterna till stor klimatvinst med små medel särskilt stora.
Text
Dagens ETC har tidigare berättat om kondensstrimmornas stora klimatpåverkan. Strimmorna bildas när iskristaller fastnar på avgaspartiklar från flygjetmotorer och kan ses som vita svansar på himlen efter en del flygplan.
Nu visar en ny studie från den europeiska Miljöorganisationen Transport and environment, T&E, att 25 procent av den globala upphettningen från kondensstrimmor inom det europeiska flyget kommer från nattflygningar som sker under perioden oktober till mars. Samtidigt utgör dessa flygningar endast en tiondel av den totala flygtrafiken i Europa.
Under de här perioderna skulle omdirigering av ett litet antal flygningar ge minimala effekter på flygtrafiken men stora fördelar för klimatet, enligt studien.
Högre än snittet
I Sverige är andelen kondensstrimmor per flugen sträcka särskilt hög, en följd av det kallare klimatet. Rapporten visar också att klimatupphettningen per flugen kilometer är dubbelt så hög i svenskt luftrum som det globala genomsnittet.
– Siffrorna tyder samtidigt på att svenska väderförhållanden är väldigt gynnsamma för att undvika kondensstrimmor, säger Alexander Kunkel, senioranalytiker på T&E och rapportens huvudförfattare.
Men än så länge är Nederländerna det enda EU-land som har antagit en specifik policy för att hantera andra utsläpp än koldioxid.
– Men vi hoppas att fler följer efter.
Forskningsprojekt
Daniel Ackerman, pressansvarig på Luftfartsverket, skriver i mejlsvar till Dagens ETC att en flygledare kan leda om flygplan så att de undviker de kalla och fuktiga områden i luften där kondensstrimmor skapas.
Men det sker än så länge inte. Enligt Daniel Ackerman deltar Luftfartsverket i ett europeiskt forskningsprojekt som rör kondensstrimmor och går under namnet Concerto.
– Projektet kommer bland annat att titta på vilka operativa åtgärder som är möjliga att genomföra för att leda bort trafik från områden där man ser en risk för ökad kondensbildning.
Än så länge har forskningsresultaten endast testats genom simuleringar, men innan projektet avslutas senare i år ska Icelandair utföra tester under verkliga förhållanden.
– Därefter vet vi och Europa mer om vilka åtgärder som flygtrafikledningen operativt kan bidra med för att minska flygets miljöpåverkan, säger Daniel Ackerman.
Ett misstag
Att minska klimatpåverkan från kondensstrimmor är både enkelt och utmanande. Enkelt eftersom avgångar och flygrutter kan anpassas efter väderprognoser och information i satellitbilder.
Utmanande eftersom globala åtgärder kräver samordning mellan många aktörer, som flygbolag, nationell och internationell flygtrafikledning och tillsynsmyndigheter där alla ansvarar för sin del, men ingen för helheten.
Inom EU styrs delar av flygverksamheten av EU-regleringar, men inte allt.
Enligt Alexander Kunkel är det fullt möjligt redan i dag för Sverige och andra EU-länder att testa och införa åtgärder som minskar kondensstrimmor från inrikesflyget. Det skulle, enligt Alexander Kunkel, kunna kapa omkring 15 procent av utsläppen från flygresor inom Sverige.
– Den svenska regeringen skulle både kunna stödja försök som minskar kondensstrimmornas klimatpåverkan i svenskt luftrum och stödja förslag om strängare lagstiftning mot kondensstrimmor inom EU.
Enligt Alexander Kunkel var det ett misstag av Tidöregeringen att avskaffa flygskatten.
– Flygskatt är ett utmärkt sätt att få industrin att betala för sin klimatpåverkan, och samtidigt ge intäkter som kan bidra till sektorns gröna omställning.
Saknas incitament
Det största hindret mot att minska kondensstrimmornas klimatpåverkan handlar om regler, som fortfarande saknas.
– En flygledare kan ändra en farkosts bana av säkerhetsskäl, till exempel väder eller turbulens, men inte för att undvika att skapa kondensationsstrimmor, skriver Daniel Ackerman på Luftfartsverket.
Enligt Alexander Kunkel krävs det lagstiftning och tydliga incitament för flygbolag och trafikledningar för att minska kondensstrimmorna.
– I dag lönar det sig att strunta i det, säger han.
Dagens ETC har sökt infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) för kommentar om regeringens syn på flygtrafikens utsläpp utöver koldioxid.
- Kondensstrimmor bildas när vattenånga som planen släpper ifrån sig bildar iskristaller runt föroreningar från jetmotorerna. De bidrar till klimatupphettningen precis som flygets koldioxidutsläpp.
- Hur stor klimatpåverkan de har är inte helt klarlagt och beror också på tidsperspektivet, eftersom klimatpåverkan från kondensstrimmor är kortvarig men stark.
- I ett kortare perspektiv, som exempelvis till år 2050, beräknas strimmornas klimatpåverkan motsvara mellan 30 och 90 procent av koldioxidens klimatpåverkan.
Källa: Transport and environment
Text
Kommentarer
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
Detta kanske också intresserar dig
I köttkrisens spår – så blir du en fena på vego
Isabella Lövin: ”Ett underbetyg för den svenska regeringen”
Högermedier jublar över ”uppnådda klimatmål”
Pusselbit i klimatkampen kryper omkring i träden
Vinter-OS mörka baksida – miljontals ton glaciäris smälter