I Stockholm går utvecklingen stick i stäv med stadens framkomlighetsstrategi. Ambitionen är att balansera en god livsmiljö med framkomlighet – och det i en stad där befolkningen ökar. En av följderna blir att parkeringsplatser längs gatorna måste bort för att lämna utrymme för både person- och godstransporter.
BMW satsar på bilpooler
Till och med en av världens största biltillverkare medger att utvecklingen är ohållbar. BMW talar om ett paradigmskifte där städer återigen kretsar kring människorna som bor och arbetar i dem och inte kring bilar, bilar och ännu fler bilar. Företaget satsar därför stort på bilpooler som ett komplement till den vanliga kollektivtrafiken.
Framtiden blev ju inte direkt som populärvetenskapliga artiklar skildrade den under 1950- och 1960-talen. De flygande bilarna lyser med sin frånvaro. Mikrobilar är inte heller särskilt vanliga.
– Vi har ett val. Vi har haft ett val länge. Egentligen skulle alla innerstäder vara mycket trevligare om det inte var så mycket bilar i dem, säger Maria Börjesson.
– Det finns redan teknik för att skapa bättre framkomlighet. Det är en fråga om politiskt mod. Varför är det så billigt att parkera i innerstäder? I princip är det staden som subventionerar. Och den marken skulle kunna användas till annat.
Ett annat sätt att minska användningen av bilar – eller övertyga folk om att de bara behöver bilen när den är fullastad – vore, enligt Börjesson, att trängselavgifterna bestämdes av ett fordons storlek. Det fanns ett sådant förslag när trängselavgiften infördes, men just den biten blev inte av.
– På alla ställen där det är trångt skulle det hjälpa om bilarna var mindre. Antingen får man förbjuda större bilar eller säga att det blir riktigt dyrt, säger Maria Börjesson.
1. Fordon som kommunicerar med sin omgivning
l Utvecklingen går mot självkörande bilar som kommunicerar med andra fordon på vägarna. Tekniken innebär en rad fördelar, bland annat då den möjliggör ett snabbare trafikflöde med mindre avstånd mellan fordonen. En bil som kan interagera med andra fordon kan planera resan för att minimera restiden. Bland annat Ford utvecklar ett smart parkeringssystem som bygger på att bilar – som i allt högre grad börjar förses med kameror och andra sensorer – tipsar varandra om var närmsta lediga parkeringsplats finns.
– Det vi har gjort är att skapa en databas med alla parkeringar i USA. Bara var de ligger. När en av våra prototyper är där och kör långsammare än 10 miles i timmen (16 kilometer i timmen) slås en sensor på på båda sidorna och fungerar som en parkeringssensor. När bilen kör längs gatan skapar den en karta, ”upptagen, ledig, upptagen ...”, som läggs upp i molnet så att andra kan använda informationen, säger biltillverkarens elbils- och infrastrukturchef Mike Tinskey till The Verge.
2. Bilar som en del av kollektivtrafiken
l Nu kan man använda sitt busskort för att låsa upp elbilar i Köpenhamn. Arriva som driver kollektivtrafiken i den danska huvudstaden har inlett ett samarbete med BMW som innebär att resenärerna kan sätta sig i en i3 för att ta sig dit de vill utan att behöva anpassa sig efter tidtabellerna.
400 bilar har placerats ut i staden och Pia Splittorff på Arrivas presstjänst säger att det aldrig kommer att vara längre än 300 meter till närmsta bil.
– Det här kommer att göra kollektivtrafiksystemet mycket mer attraktivt, säger hon och lägger till att internationella studier har visat att upp till 20 procent av resenärerna kan tänka sig att ställa bilen om hyrbilar kompletterar kollektivtrafiken.
– Ju fler valmöjligheter det finns, desto mer används kollektivtrafiken. Även de som inte använder sig av hyrbilarna gynnas av dem, säger Pia Splittorff.
– Med elbilar blir det bättre miljö samtidigt som trängseln minskar ... och framkomligheten för bussarna blir bättre.
Bilarna kostar 3,95 danska kronor, motsvarande fem svenska kronor i minuten eller 190 danska kronor i timmen.
Att samarbetet inleddes med just BMW är inte särskilt konstigt. Den tyska biltillverkaren har startat ett forskningscenter för framtidens transportlösningar i innerstäderna. Målet – förutom att hitta nya intäktskällor – är att förbättra livskvaliteten i städerna och fordonstillverkaren ser bilpooler som en central del av lösningen.
– Vi är inte rivaler. Vi samarbetar med kollektivtrafikföretag för att öka rörligheten i städer på ett sätt som gynnar både resenärerna och miljön, säger forskningscentrets chef Bernhard Blättel om samarbetet.
Företaget har inlett liknande samarbeten i en rad andra storstäder, bland annat London, Berlin, München och San Francisco, men det finns även andra projekt. I Malaysias huvudstad Kuala Lumpur finns sedan i vintras ett liknande system där elbilar för korttidsuthyrning, 15-minutersperioder, fungerar som ett komplement till buss- och tåglinjer. Bilpooler och liknande lösningar är något som även andra tillverkare tittar på. Peugeot-Citroën har till exempel inlett ett projekt med Bolloré för att tillverka elbilar som de hoppas ska ingå i bilpooler världen över.
Men även om det finns bilpooler i Sverige har det dock inte förts några diskussioner om bilar som komplement till existerande kollektivtrafik, åtminstone inte i Stockholm.
– Det skulle behöva förankras i SL och trafikförvaltningen, men vad jag känner till har det inte förts några sådana diskussioner, säger Jesper Pettersson, pressekreterare på SL.
– Men allt som kan bidra till en bättre miljö är så klart intressant.
En annan effekt av det nya systemet i Köpenhamn är att antalet laddstationer kommer att öka i staden, detta i samarbete med Eon.
– Det här kommer att bidra till ett genombrott för elbilarna, säger Arriva Danmarks vd Nikolaj Wendelboe.
– Frågan är vad nästa steg blir.
Taxiföretaget Ubers vd Travis Kalanick skämtade nyligen om att köpa upp varenda självkörande Tesla som kom ut på marknaden och steget är inte särskilt långt från en självkörande taxi till en ”buss” som vare sig följer tidtabeller eller fasta rutter. Skulle något sådant bli verklighet skulle kollektivtrafiksystemet bli ännu mer effektivt, även för dem utan körkort.
3. Mikrobilar och andra små fordon
l Framtiden blev inte riktigt som populärvetenskapliga tidskrifter beskrev den på 1950-talet. Inte särskilt många åker till jobbet i sin flygande bil. Mikrobilar är snudd på lika ovanliga, även om tillverkarna har gjort många försök att lansera sådana. Efterkrigstiden hade bland annat BMW Isetta och Peel Trident – men succén uteblev, vilket innebär skyhöga begagnatpriser för de få exemplar som finns kvar. Frågan är hur det blir med dagens mikrobilar som Renault Twizy och Toyota i-Road. Eller Peel Trident som nu även finns i elversion. Ett scenario är att de blir kultförklarade samlarföremål, ett annat att de kommer att ses som fordonen som revolutionerade stadsbilden.
En som, om någon, borde tro på mikrobilens storhet är ordföranden för Svenska MC-Bilklubben, Anders Johnsson:
– De är dyra och de är opraktiska, säger han och förklarar att tre hjul inte går ihop med den svenska vintern.
– Det begränsade utrymmet i mikrobilar innebär också att man måste prioritera vad som ska in i dem: Förare plus passagerare eller förare plus en mycket begränsad volym bagage.
– De fungerar bara som andrabil och måste ner ordentligt i pris, ner i 40 000-kronorsklassen.
– Problemet med att ha en andrabil är parkeringsmöjligheterna. Då antalet p-rutor per bostad är begränsat – och ännu färre finns i många nybyggda bostadsområden – måste man ändå nöja sig med bara en bil. Förmodligen blir det då den som är minst praktisk.
Vore det inte för klimatet skulle fler svenskar kanske jobbpendla på moped – ett färdsätt som det taiwanesiska företaget Gogoro ser som lösningen på trafikkaoset. Deras vision är att deras skoter blir oumbärlig i världens megastäder – och med tanke på att mopeder och skotrar redan är populära i storstäder med bättre klimat och att batteritekniken ständigt utvecklas finns chansen att de lyckas.
Den här artikeln har tidigare publicerats i tidningen Elbilen, som Dagens ETC har ett samarbete med. Vill du prova tidningen? Gå in på varuhuset.etc.se.
