Rio återinför hotade djurarter

Bergbanan rullar sakta uppför Corcovadoberget och väl uppe vid Kristusstatyn sträcker hundratals turister ut sina armar och efterliknar den välkände symbolen. På sju hundra meter över havet är utsikten över 12–miljonersstaden slående. Bergssidan som leder upp till Kristusstatyn täcks av lummig grönska och nedanför sträcker en grön matta ut sig över det kuperade landskapet som utgör Brasiliens näst största stad. När portugiserna koloniserade Rio de Janeiro i mitten av 1500-talet fick skogarna ge vika för sockerrörsodlingar och så småningom kaffeplantager. Inga andra stora tropiska skogsekosystem har skövlats i likande omfattning som Mata Atlantica, eller Atlantregnskogen som den också kallas, för att ge plats åt gigantiska urbana djungler som Rio och Sao Paulo. Av en yta som tidigare täckte 1,2 miljoner kvadratkilometer längs Brasiliens kust, och delar av Paraguay, Uruguay och Argentina (cirka en fjärdedel av Amazonas) har runt 90 procent huggits ner. Bara 100 000 kvadratkilometer återstår, ofta bara i separata vildmarksfickor där vilda djur har svårt att överleva. Tijucaregnskogen har fått sitt namn av tijuca som betyder kärr på ursprungsspråket tupi och är med sina över 40 kvadratkilometer en av de största urbana skogarna i världen. Men den nuvarande skogen är relativt ung; i slutet av 1800-talet återplanterades den för att skydda Rios vattentillgångar. Den gröna lungan blev nationalpark i början av 1960-talet men det skyddade inte dess invånare – som fortsatte att jagas skoningslöst.