Personangrepp och mordhot – strid om vindkraften i kustkommunen

Under tiden har motståndet mot vindkraft organiserats. Det blev tydligt när inte en, utan två, namninsamlingar genomfördes. På kort tid skrev över tio procent av kommuninvånarna under krav på folkomröstningar, vilket är vad som krävs för att tvinga fullmäktige att ta ställning. Där gjorde politikerna tummen upp. I samband med valet i september ska medborgarna få säga ja eller nej. Dels till vindkraft på Storgrundet, dels till vindkraft generellt inom Söderhamns territorialvatten.

Men vindkraftparken på Storgrundet är ju redan klubbad och klar? Nja, så enkelt är det inte, frågan lever på flera sätt. Så länge beslutet inte vunnit laga kraft kan kommunen riva upp det. Dessutom har fullmäktiges moderata ordförande överklagat beslutet till förvaltningsrätten. Nejpartierna M, KD, SD och L ville nämligen att frågan skulle bordläggas till nästa sammanträde, vilket en minoritet har möjlighet att göra en gång per ärende. Majoriteten beslutade dock att betrakta det som samma ärende som redan skjutits upp en gång.

Kort sagt: Det är inte mycket man är överens om, vare sig det gäller sakfrågan eller processen. Det gäller mellan partierna – men också inom dem. När fullmäktige skulle fatta beslut om den andra vindkraftsparken, Gretas klackar, gick en av centerpartisterna emot partilinjen och röstade nej. Två andra dök aldrig upp. Resultatet blev att kommunfullmäktige beslutade att bordlägga frågan i väntan på folkomröstningen.

”Bromsa och lyssna”

Marjo Myllykoski, moderat vice ordförande i kommunstyrelsen, menar att turerna kring vindkraften skadat förtroendet för politikerna. Ansvaret vilar tungt på de partier som ivrar för vindkraften, anser hon.

– När mer än tio procent av kommuninvånarna på väldigt kort tid skriver på namnlistor i en desperation över de beslut som fattas, då måste man bromsa och lyssna som politiker. Det har inte ja-sägarna gjort, säger Marjo Myllykoski.

Söderhamnsbon och egenföretagaren Fredrik Andersson har en annan syn på ansvarsbördan. Han står vid Ljusnans mynning och är frustrerad. Han tycker att nejpartierna – inklusive Moderaterna som han själv röstat på – lägger krokben för företag när de vill stoppa de vindkraftssatsningar de tidigare öppnat för.

– Det sprider sig en osäkerhet kring om man kan lita på Söderhamn. Kommunen blir känd för politikerna som svajade, säger han.

Beslutet att hålla folkomröstningar har han överklagat. Kommunen kan inte besluta om generellt stopp till vindkraft på sitt vatt­en, därmed kan man inte heller folkomrösta i frågan, menar han. Kommunen invänder att en folkomröstning under alla omständigheter är rådgivande och inte juridiskt bindande. Nu ska förvaltningsrätten avgöra. 

Fredrik Andersson tänker på pengar. Inte sina egna, men föreningslivets.

– Vi får inte missa de här miljonerna, säger han.

Han syftar på bygdepengen, ett avtal kommuner kan sluta med vindkraftsbolag för att få del av intäkterna från elen. Pengarna får inte användas till ordinarie kommunal verksamhet utan läggs i en fond som föreningar kan söka ur. 

Ofta handlar det om några hundratusen om året, för Söderhamns del räknar man med minst 20 miljoner. Dels tack vare storleken på vindkraftsparkerna, dels till följd av att kommunen förhandlat fram en hög procentsats på intäkterna.

Fredrik Andersson har varit ordförande för friidrottsklubben och vet hur det är att söka med ljus och lykta efter medel till en ny läktare, häckar och madrasser. Hos kommunen finns de inte, menar han.

– Det är inte bara idrottsföreningar det handlar om, hamnföreningen här kanske behöver en ny kaj.

”Nära muta”

Bygdepengen blidkar inte Bengt Nises, där han står i blåsten på stranden.

– ”Om vi får bygga vindkraft i er kommun, så bygger vi ett badhus”, det är nära muta, tycker jag, säger han.

Nu pågår en statlig utredning om hur kommuner ska kompenseras för vindkraftsetableringar, utan att det blir upp till kommunala tjänstemän att göra en lyckad förhandling om bygdepeng. Regeringen är trött på kommunernas många nej. Partier både till höger och vänster har satt stopp, men de till höger sticker ut. Totalt har M, KD och L genom det kommunala vetot satt stopp för ny vindkraft motsvarande 75 terawatttimmar om året, enligt en sammanställning som vindkraftsivrande Miljöpartiet gjort.Det motsvarar mer än hälften av hela Sveriges nuvarande elförbrukning.

Alla partier öppnar för någon form av kompensation till kommuner. Men Bengt Nises är skeptisk.

– Ska fattiga kommuner få pengar så att rika kommuner i Stockholms skärgård slipper ha vindkraft hos sig? frågar han retoriskt.

Om det kommunala vetot är det strid. Regeringen vill att kommuner fortsatt ska ha möjlighet att säga nej – men tidigare i processen. Men än så länge saknar de tillräckligt stöd i riksdagen. M, KD, SD och L, som framhåller ny kärnkraft snarare än vindkraft, avvisar regeringens linje. C menar att en förändring av vetot förutsätter ersättning till markägare och närboende.

Vindkraftsanhängare hotades till livet

Känslorna är många. Och stora. På den lokala centerpartiföreningens Facebooksida mordhotades en politiker som postat en artikel som tog ställning för vindkraft, rapporterade SVT.

”Jag hoppas att du bara råkade copypastea en faksimil i en artikel och inte på allvar menar att du vågar stå upp för dylikt tankesätt. För om det är det sistnämnda alternativet så är ditt liv i omedelbar fara. Lite som en upplysning bara”, skrev någon.

Mordhot har inte drabbat Fredrik Andersson, men personangreppen mot honom har varit ilskna. Det kan den som söker på hans namn i vindkraftskritiska Facebookgrupper konstatera. Hans mejladress och telefonnummer har lagts ut, men ingen har hört av sig direkt till honom. Det beklagar han.

– Folk skrev ”vi ska åka hem och prata med honom”. Jag hade tänkt bjuda på kaffe, men det var ingen som kom, säger Fredrik Andersson.

Socialdemokraternas oppositionsråd Alexandra Gard beskriver debattklimatet som ett hot mot demokratin. Hon hade haft lättare att förstå de starka känslorna om det handlat om människors arbetsvillkor eller om barns väl och ve.

– När argumenten i stor omfattning handlar om utsikt blir det lite väl kraftfulla uttryck kan jag tycka, säger hon.

Fiskar kan gynnas

Nu är det inte bara utsikten motståndarna uttrycker oro över. I grupperna på Facebook postas bilder på havsörnar som uppges ha massakrerats av vindsnurrors rotorblad och spekulationer kring hur fisken kan påverkas. Bengt Nises litar inte på att miljöprövningarna blir noggranna nog.

– Exploatörerna som vill bygga ser inga problem överhuvudtaget, det ligger i sakens natur, säger han.

Kritiken mot miljöprövningar är ofta den omvända, att de är segdragna. Det påpekar Kajsa Olsson, kommunikatör på forskningsprogrammet Vindval som drivs av Naturvårdsverket. När det gäller havsörn finns vägled­ande domar om ett skydds­avstånd på två–tre kilometer från boet – här handlar det om åtta kilometer från närmaste land. Men en bedömning görs i varje enskilt fall, betonar Kajsa Olsson.

Fiskar kan stressas under byggtiden, men det finns skyddsåtgärder att ta till som lindrar effekterna, säger Kajsa Olsson med hänvisning till en kommande rapport från Vindval.

När verken väl är på plats kan fundamenten utgöra konstgjorda rev där fiskarna kan äta.

– Det skulle kunna ha en positiv effekt, säger Kajsa Olsson.

Behovet av förnybar energi är skriande, menar Fredrik Andersson. Då måste den havsbaserade vindkraften ställas mot den landbaserade. 

– Vindkraft på land stör djur och människor mer och ger mindre energi. Då är det i havet vi ska bygga, säger han.

Bygg längre ut, kontrar Bengt Nises.

– Det är möjligt att det blir dyrare, men omställningen måste få kosta, säger han.

Nu är det här, åtta kilometer från Storjungfrun, som WPD vill bygga, invänder Fredrik Andersson.

– Man måste väga in var företagen anser att det är ekonomiskt försvarbart, säger han.

Bottenhavets vågor häver sig, debatt­en fortsätter.

<hr/>

Vad säger Energiföretagen Sverige, Naturskyddsföreningen och Sveriges riksdagspartier?

Behövs ny kärnkraft?

Carl Berglöf: Ja, men marknaden avgör. Det kan behövas över 300 terawattimmar el 2045. Då behövs alla alternativ såsom vind och sol, lagringsmöjligheter och flexibel elanvändning. Men vad vi hör från Svenska kraftnät är att det inte kommer vara tillräckligt. Om inte ny planerbar kraft tillförs kommer elektrifieringen inte gå att genomföra. Det som ligger på bordet är då: ska vi klara klimatmålet eller inte? När det gäller planerbar kraft finns inte så många fossilfria alternativ. Det finns bioenergi, men möjligheten att bygga ut är begränsad. Då återstår kärnkraft. Det är därför viktigt att tillåta marknaden att investera i den mängd kärnkraft som kan behövas.

Kristina Östman: Nej. Just nu behövs kärnkraften. Den står idag för en stor del av elproduktionen och skulle den stängas de närmaste åren skulle det förstås påverka vår energiförsörjning väldigt mycket. Men på sikt kommer vi absolut klara elförsörjningen utan kärnkraft.

Om vi låter Sveriges elanvädning öka obegränsat och inte tänker någonting på energieffektivisering skulle det vara svårt med ett helt förnybart system. Men det finns en jättepotential att energieffektivsera i bostäder och industrier.

Ja: M, KD, SD, L

Nej: V, MP

Upp till marknaden: C, S

Ska lagen ändras så att flera små reaktorer kan byggas?

Carl Berglöf: Ja. Alla fossilfria kraftslag ska ha likvärdiga förutsättningar att konkurrera på elmarknaden. Här finns en speciell reglering för just kärnkraft om plats och antal reaktorer, den bör tas bort. Det betyder inte att man ska bygga kärnkraft var som helst, det ska prövas enligt miljö­balken som allt annat.

Kristina Östman: Nej. Helt enkelt för att det inte behövs. Den finns andra tekniker som är billigare och snabbare och då är det framför allt vindkraft som vi pratar om. Ifall vi i Sverige bara hade haft vind och sol som möjlig elproduktion hade vi behövt mer planerbar kraft. Men vi har vattenkraften som har en utmärkt reglerförmåga, det är den ena byggstenen. 

Den andra byggstenen är att vi ska använda elen på ett helt annat sätt. Mycket handlar om att kapa topparna i elanvändningen. Vi kan ladda elbilar på natten eller när det blåser mycket. Den tunga industrin ställer om till vätgas, de kommer exempelvis ha vätgaslager som täcker en tvåveckors­period.

Ja: M, KD, SD, L

Nej: V, MP, C, S

Ska staten stötta kärnkraft ekonomiskt med exempelvis kreditgarantier?

Carl Berglöf: Nej. Vi är generellt emot ekonomiskt stöd till uppförande av elproduktion. Om vi ska ta ställning för kreditgarantier måste det i så fall utformas teknikneutralt så att alla former av elproduktion får lika möjligheter att söka dem.

Kristina Östman: Nej. Det finns fortfarande utmaningar med kärnkraften, inte minst med lagring av radioaktivt avfall under väldigt långa perioder. Det gäller även små modelära reaktorer.

Ja: M

Nej: V, MP, C, S, KD, L

Kanske: SD