I sin senaste rapport betonar FN:s klimatpanel IPCC journalistikens avgörande roll när det gäller att informera om klimatupphettningen och dess konsekvenser för livet på jorden. Klimatvetenskapen är tydlig – både klimatkrisen och naturkrisen med artdöd och förstörelse av ekosystem är här, och det är mänskliga aktiviteter som är orsaken. Mer behövs egentligen inte för att sammanfatta bakgrunden till att den franska gröna nättidningen Vert.eco i våras tog initiativet till ett nytt manifest för journalister. Till sin hjälp hade de frilansjournalisten Anne-Sophie Novel, som också undervisar i miljöjournalistik vid flera skolor i Frankrike.
Manifestet, eller uppropet, riktar sig i första hand till journalister och andra inom media. Målsättningen är att mediebevakningen ska avspegla krisernas allvar och att höja nivån på klimat- och naturjournalistiken.
– Jag och Vert.eco delar värderingar och upplevelsen att många medier inte förmedlar information om den ekologiska krisen på ett korrekt sätt. Därför sammanställde vi – tillsammans med ett nätverk av journalister från olika stora och små medier – en lista över saker som vi anser är viktiga att tänka på i rapporteringen, berättar Anne-Sophie Novel för Dagens ETC.
”Förenklad bild”
Hittills har fler än 1 400 enskilda journalister och 120 nyhetsredaktioner, skolor och fackliga organisationer skrivit under. Bland dem finns såväl större nationella och internationella aktörer såsom Radio France Internationale och dagstidningen Libération som mindre nätaktörer och lokala medier.
För att vässa bevakningen föreslås i uppropet – eller stadgan – bland annat att medier och journalister bör fokusera mindre på individuella lösningar och mer på systemkritiska perspektiv och politiska lösningar. Bevakningen bör också spänna över traditionella ämnesgränser som politik, ekonomi och även sport.
– Ekologin måste bli det prisma, eller den lins, genom vilken vi betraktar varje nyhetsberättelse. Ekologin är inget särskilt ämne, den utgör kärnan i våra ekonomier och utvecklingsmodeller. Mänskliga aktiviteter i utvecklade länder bär ansvaret för den ekologiska krisen.
Anne-Sophie Novel och de andra initiativtagarna anser att medierna ofta ger en förenklad bild av kriserna, och uppmanar journalister att kräva fortbildning och att inta ett pedagogiskt förhållningssätt i rapporteringen.
– Alltför ofta saknas komplexiteten och sambanden i journalistiken. Det är dags att uppdatera hur vi ser på världen och frågorna vi ställer, säger Anne-Sophie Novel.
Uppmanar till tillväxtkritik
Uppropet består av 13 punkter. En handlar om att att kritisera dagens tillväxtmodell och att granska ”ekonomiska, politiska och finansiella aktörers roller i den ekonomiska krisen”.
– Det är en viktig punkt, eftersom de styrande alltför ofta hävdar att de inte kan agera av risk för ökad arbetslöshet eller av hänsyn till någon annan kortsiktig orsak.
– Vi säger ”ja, en del jobb kommer att försvinna, det kommer att kosta, men att inte agera kommer att kosta mer”. Om vi agerar nu har vi möjlighet att skapa en ny ekonomi, att ta långsiktiga beslut och dessutom säkerställa verkligt demokratiska debatter om dessa frågor.
Medierna har goda möjligheter att bidra till ett mer givande debattklimat, anser Anne-Sophie Novel.
– Vi kan lyssna på meningsskiljaktigheter och fokusera på olika sätt för människor att finna lösningar tillsammans. Vi måste lyfta nya sätt att göra saker!
”Ger plats åt klimatskeptiker”
Anne-Sophie Novel tycker att medierna har en del ansvar för att världen inte kommit längre i kampen mot klimat- och naturkrisen.
– Ja, en del medier ger plats åt klimatskeptiker och andra som hävdar att klimathotet inte är ett stort problem, att lösningarna kommer med ny teknik och så vidare. Vi kan inte förminska problemet längre, eller fortsätta bidra till polariserade fejk-debatter om för- och nackdelar med klimatförändringens verklighet, säger hon.
