Klimat- och miljöminister Romina Pourkmokhtari (L) framhåller ofta att människor måste acceptera politiska klimatåtgärder. Så sent som i våras slog hon ifrån sig OECD:s kritik mot regeringens klimatpolitik och skattesänkningar på fossila bränslen.

– När man tar fram ny klimatpolitik är det väldigt viktigt att man inte bara tittar på hur mycket utsläppen minskar, utan på acceptansen hos den breda befolkningen, sa ministern till  SVT Nyheter.

Klimatskatter på fossila bränslen är ofta impopulära eftersom de drabbar låginkomsttagare hårdast. Nu visar ny forskning från Stockholms universitet att acceptansen för höjda skatter på fossila bränslen är större i länder där försörjningsstödet till samhällets mest utsatta är generösare.

”En viktig byggsten”

Forskarna undersökte även betydelsen av ersättningsnivåerna i andra typer av socialförsäkringar, till exempel pension och arbetslöshetsförsäkring. Där fanns inte ett lika tydligt samband. Det är just nivån på försörjningsstödet till de mest utsatta som verkar spela störst roll – vilket den här studien är först med att visa.

– Det hänger samman med att brist på ekonomiska marginaler ofta är en huvudanledning till att motsätta sig bränsleskatter. Många som själva har det bra ställt vänder sig också emot att dessa skatter slår hårt mot utsatta grupper som inte har råd, säger Arvid Lindh, docent i sociologi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

Forskarna betonar vikten av att förstärka de befintliga trygghetssystemen.

– Vår studie visar att försörjningsstöd till utsatta grupper är en viktig byggsten i välfärdsstaten för att underlätta klimatomställningen, som är en akut fråga idag, säger Arvid Lindh.