I juni klubbades EU:s nya klimatlag, som säger att unionen ska minska sina utsläpp med minst 55 procent till år 2030. Därmed behöver alla nuvarande klimatlagar skärpas och nya tillkomma. På onsdag drar processen igång – då lägger EU-kommissionen fram ett dussintal förslag på miljö- och klimatområdet. Dagens ETC går igenom några av huvudpunkterna.
Nu är det åter dags att slipa det huvudsakliga verktyg EU har för att nå sina klimatmål och åtaganden enligt Parisavtalet: handelssystemet med utsläppsrätter. Tanken är att utsläppsrätterna – som företag och verksamheter behöver köpa för att få släppa ut växthusgaser – ska bli en bristvara och därmed dyrare. Därmed ska de företag som bygger på en smutsig affärsmodell konkurreras ut – såvida de inte ställer om.
Högre pris på fossila utsläpp
Den här marknadslösningen på klimatupphettningen fungerade länge väldigt dåligt. Först på senare år har det blivit någorlunda dyrt att släppa ut (en utsläppsrätt kostar just nu runt 54 euro (550 kronor), vilket är ungefär dubbelt så mycket som ett år tidigare och tio gånger mer än priset i juli 2017). Men systemet dras fortfarande med stora brister. De inrapporterade utsläppen av växthusgaser i EU har bara fallit med 35 procent sedan utsläppshandeln infördes år 2005. Nu vill EU-kommissionen att flyg och sjöfart också ska omfattas av systemet och att antalet utsläppsrätter minskar. Hur exakt det ska gå till väntas bli en stor tvistefråga. Bryssel vill också se att en parallell utsläppshandel skapas för bilar och byggnader, där pengarna som kommer in ska gå till en social omställningsfond – en lösning som kritiker uppfattar som onödigt byråkratisk och ett sätt för unionen att tillskansa sig medlemsländernas skattemedel.
Koldioxidtullar
För att hindra att företag helt sonika flyttar sin produktion till andra länder när EU skärper sin klimatpolitik vill EU-kommissionen införa en så kallad ”gränsjusteringsmekanism för koldioxid”, det vill säga en slags koldioxidtull. Den som importerar klimatskadliga varor till unionen ska betala en avgift. Förslaget väntas stöta på patrull och redan har länder som Brasilien, Indien och Kina hävdat att det skulle diskriminera deras ekonomier. Möjligen bryter ett handelskrig ut. Men förslaget har också sina fans.
– Det är svårt att säga om det kommer att fungera, eftersom det är ett helt nytt instrument och vi fortfarande inte vet hur det kommer att utformas. Det beror bland annat på hur man beräknar koldioxidavtrycket av de varor som omfattas, sa Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC, Markku Rummukainen, till Sveriges Natur tidigare i år.
– Trots det är jag positiv till tullarna som ett extra verktyg i verktygslådan, och de kan snabba på arbetet med att nå klimatmålen både inom och utom EU.
Slutet för fossildrivna bilar
Den europeiska fordonsflottan behöver bli fossiloberoende – och det kräver ett försäljningsstopp av fossilbilar inom bara några år. Risken är stor att människor annars fortsätter att köpa bilar som de sedan inte kan bli av med. Missnöjet från dem som sitter med Svarte Petter kan bli en bromskloss i klimatomställningen (lex gula västarna). EU-kommissionen väntas föreslå ett slutdatum för försäljningen av fossildrivna bilar till 2030 eller 2035. Volvo Cars välkomnar att ett sådant förslag kommer på plats.
– Vi har själva förordat ett tydligt stoppdatum för när nya bilar med förbränningsmotorer kan säljas, för att alla aktörer – biltillverkare, offentlig sektor, konsumenter – i god tid ska veta vad som gäller, skriver en talesperson för Volvo Cars till Dagens ETC.
Andra biltillverkare väntas vara mindre positiva till förslaget. Idag är Volvo och Volkswagen de enda stora bilmärkena med en plan för att bli hel-elektriska innan årtiondets slut, enligt en nyligen publicerad studie från miljöorganisationen Transport & Environment.
Skogen i rampljuset
Såväl Sverige som EU har klimatmål som bygger på ”klimatneutralitet”, eller ”nollutsläpp”, vilket betyder att utsläpp och upptag av växthusgaser ska vara i balans. Ju sämre det går med att minska utsläppen, desto större betydelse får så kallade kolsänkor – skogar, gräs- och våtmarker och åkrar. 2018 tog de upp 263 miljoner koldioxidekvivalenter, och nu väntas EU-kommissionen föreslå en plan för att öka upptaget till 310 miljoner koldioxidekvivalenter till år 2030 samt ge varje medlemsland ett rättsligt bindande mål att förhålla sig till. Det betyder att länderna behöver främja regenerativt jordbruk, bygga mer i trä och inte minst hugga ned mindre skog – det sista väntas orsaka ramaskri i vissa kretsar i Sverige.
Miljöpartiets EU-parlamentariker Pär Holmgren säger att det är avgörande att utveckla nya metoder och affärsmodeller som kompenserar dem vars jordbruks- och skogsmark blir till kolsänkor.
– Det är dock viktigt att sådana metoder verkligen är hållbara och även gynnar biologisk mångfald. Ökad kolinlagring i skog är inte automatiskt bra för miljön om det exempelvis leder till enorma “plantager” av monokulturer och gödsling av skogsmarker för att öka tillväxten. Därför är kopplingarna till strategin för biologisk mångfald och förnybartdirektivet direkt avgörande, säger Pär Holmgren och fortsätter:
– Nästa LULUCF-förordning (EU-regler om markanvändning, reds. anm.) måste skapa en brygga mellan klimatet och biodiversitet genom att enbart stödja metoder för ökad kolinlagring som säkerställer biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster, och samtidigt även ger anpassning till och begränsning av klimatförändringarna.
