Hus byggdes i skogen, i lä för vårfloder, vinterstormar och piskande vindar.
Idag, när haven stiger, och skyfallen väntas bli fler och mer intensiva, kryper Sveriges bebyggelse allt närmre vatten. Det gäller till exempel Karlstad. Värmlands största stad ligger där Klarälven mynnar ut i Sveriges största sjö Vänern.
Det är vackert, men också farligt.
År 2000 steg Vänern till 46 meter, jämfört med normalvattenståndet på 44,65 meter.
Sjön har dessutom sandig grund, vilket gör att vatten kan tränga upp i staden underifrån.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har pekat ut norra Vänern som ett av Sveriges största riskområden. Enligt samma myndighet är Karlstad en av Sveriges tätorter med betydande översvämningsrisk.
Ändå storsatsar staden på att omvandla sin gamla industrihamn till en ny och hipp sjönära stadsdel, med bostadsrättsföreningar, kajpromenader, och vattenlekplatser. Och faktiskt även MSB:s högkvarter.
”Vi människor dras till vatten”
Torbjörn Karlsson är projektledare i Karlstads kommun. Det är han som har ansvarat för arbetet med många av de nya stadsdelarna.
– Karlstad växer. Vi bygger åt alla håll, mot skogen i nordöst och väst, vi förtätar, men folk vill också bo nära vatten. Vi människor dras till vatten. Och nedläggningen av tidigare industriverksamhet ger oss möjlighet att bygga nytt mitt i stan.
Lösningen blir teknik. Packhusallén, en av paradgatorna i området, har byggts som en höjdrygg från vilket vatten rinner ned tillbaka i Vänern. På andra ställen ska kraftiga pumpar driva ut överflöd av dagvatten. Osynliga översvämningsskydd har byggts in i gång- och cykelvägar. Bostäder har lagts högt över markplan, med golvhöjd som ligger i linje med så kallade 10 000-årsnivåer (ett sätt att mäta hur ofta förekomsten av extrema naturliga händelser kan förväntas).
– Med den information vi har idag och de långa tidshorisonterna vi jobbar mot känner vi oss trygga med de här översvämningslösningarna, säger Maria Dåverhög, vikarierande översvämningsstrateg på Karlstad kommun.
Karlstad är inte unikt. Trots strategier och riktlinjer för klimatanpassning håller många städer på att omvandla sina gamla hamnar till nya stadsdelar.
Försäkringsbranschen varnar
Det här är något som försäkringsbranschen ser med oro på.
”Dessvärre ser vi inte att det finns tillräcklig förståelse för klimatförändringarnas konsekvenser varken hos regering eller kommuner. I stället bygger vi in oss i nya problem och på sikt kommer inte försäkring att finnas till hands för att ersätta de skador som uppkommer”, skrev Svensk försäkring i en debattartikel i Göteborgs-Posten förra året.
Branschen varnar för att på sikt kommer inte försäkringar att finnas till hands för att ersätta de skador som uppkommer.
Men frågan är om städerna uppfattar att de har några alternativ till att bygga i riskområden. På Centrum för forskning om samhällsrisker, vid Karlstad universitet, jobbar Mikael Granberg. Han är professor i statsvetenskap och ser att en drivande idé bakom mycket av den moderna stadsplaneringen är ”platsmarknadsföring”, eller ”place wars” på engelska. När arbetskraft och kapital inte längre är kopplade till platser ser sig städer tvungna att tävla mot varandra, både globalt och nationellt.
– Då blir det väldigt viktigt att framstå som attraktiv, säger Mikael Granberg.
I hans forskning, som bygger på fallstudier från många länder, uppfattas vattennära bebyggelse som ett av de främsta sätten att locka invånare, som i sin tur drar investeringar och skapar tillväxt.
– Med den här logiken blir tillväxtperspektivet överordnat eventuella klimatrisker.
Fotnot: Dagens ETC har sökt MSB för att fråga hur myndigheten resonerade när den valde att flytta in i sin nuvarande byggnad. MSB har avböjt kommentar med hänvisning till att beslutet togs för länge sedan under tidigare generaldirektörer.
