Ende Gelände betyder ungefär ”hit men inte längre” och är ett tyskt intiativ för klimatprotester genom civil olydnad. Det är tredje året i rad nätverket genomför aktioner mot kolindustrin.
– Klimathotet är vår tids stora fråga och kommande generationer kommer att fråga vad vi gjorde för att förhindra det. Då duger det inte för mig att säga att jag röstade på ett klimatsmart parti vart fjärde år och fortsatte leva mitt liv som vanligt, säger Samuel Skånberg, vänsterpartist och webbutvecklare på ETC, som deltar i Ende Gelände för första gången.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Räknar med runt 7 000
Polisen i Aachen räknar med runt 7 000 deltagare. Målet för aktivisterna är att störa brytning och produktion av kol på anläggningar som tillhör RWE, Tysklands näst största elbolag.
– De som deltar ställer sig bakom aktionskonsensus. Den går kortfattat ut på att man antar en icke-våldslig civil olydnadshållning. Man använder sina kroppar för att blockera vägar, järnvägar och maskinerna som gräver kolet. Man lovar också att inte förstöra infrastruktur eller eskalera någon situation, säger Samuel Skånberg.
Under Ende Gelände-aktionerna 2015 och 2016 tog sig mindre grupper av aktivister in gruvor och bröt sig in på ett kraftverksområde. Båda gångerna greps de av polis som i efterhand anklagades för att ha använt övervåld i form av pepparsprej och batonger. Inför årets aktioner har polisen i Aachen gått ut med en uppmaning om lugn och laglydighet.
– Demonstrationer och uppseendeväckande aktioner hör till demokratin, de är viktiga element i opinionsskapande. Men det gör inte brott och våld, säger Aachens polischef Dirk Weinspach i ett uttalande.
Lovar icke-våld
Organisatörerna själva lovar att inte bruka våld eller genomföra sabotage som innebär att egendom skadas.
– Vi kommer att agera lugnt och samlat och inte skada någon infrastruktur eller utsätta någon människa för fara, säger Ende Gelände-aktivisten Janna Aljets till tidningen Klimaretter.
Samtidigt kommer en mängd olika organisationer och nätverk att delta i protesterna och alla vill inte lika tydligt slå fast vad som är okej eller inte. Initiativet Zucker im Tank, socker i tanken, skriver exempelvis på sin hemsida: ”Vad som är våld och inte, vilka aktionsformer som är legitima eller inte, är inget vi kan avgöra för var och en.”
Samuel Skånberg tror dock att risken för våld och konfrontation är låg. Han hoppas att årets aktioner ska skapa uppmärksamhet och ge RWE en tankeställare.
– Jag hoppas att RWE:s vinst kommer att minska så att det blir tydligt att det inte är ett säkert kort att investera i fossilindustrin. Jag hoppas också att det kommer att ge mer engagemang för klimatrörelsen och inspirera andra att engagera sig på olika sätt. Oavsett om det handlar om civil olydnad mot kolgruvor och motorvägsbyggen, studiecirklar, matlagningskurser, vegansk klimatsmart mat eller engagemang i olika politiska organisationer och partier.
Breddat i år
Organisatörerna har i år breddat Ende Gelände bortom klimatfrågorna. I aktivisternas läger kommer de också att arrangera en rad föreläsningar och workshops på teman som antirasism, hbtq-rättigheter och feminism. Janna Aljets menar att klimatet är intimt sammankopplad med sociala frågor.
– Som tema är klimatfrågan i grunden inte isolerad. Det stör ju inte oss bara att det håller på att bli lite varmare, säger hon till Klimaretter.
