Konjunkturinstitutet, KI, är en statlig förvaltningsmyndighet med uppgift att följa den ekonomiska utvecklingen och göra prognoser för framtiden. Varje år ger myndigheten ut en rapport som analyserar miljöpolitikens samhällsekonomiska aspekter. Årets rapport med rubriken ”Svensk skog behöver en starkare klimatpolitik” går på tvärs mot den svenska linjen att bygga en stor del av klimatomställningen på biobränslen.
– Det är bättre att kol är bundet i biomassa än att det frigörs till atmosfären. Det gäller både biogent och fossilt kol, säger Svante Mandell, forskningschef på Konjunkturinstitutet.
I rapporten efterlyser KI en klimatpolitik som uppmuntrar till ökat upptag av kol eftersom, skriver myndigheten, användning av biobränslen ”direkt resulterar i koldioxidutsläpp vilket påverkar klimatet på precis samma sätt som koldioxid från fossila källor”.
Det här betyder att myndigheten nu intar samma position som en växande skara forskare och de Europeiska vetenskapsakademiernas gemensamma vetenskapliga råd – EASAC – som i ett flertal rapporter avlivat myten om bioenergins klimatneutralitet.
Den viktiga frågan om tid
Myndigheten konstaterar att mycket av skogs-klimatdebatten kokar ner till två ståndpunkter, att antingen bevara skog så att mindre kol frigörs till atmosfären eller att ersätta fossila bränslen och material med skogsbiomassa. Båda synsätten har sina poänger, konstaterar KI, men framhåller sedan den centrala tidsaspekten.
– Tidsperspektivet är central för den här frågan. Sett över längre tid – ett par hundra år – är skogen klimatneutral. Men de klimatmål vi har satt upp kräver effekter på kortare sikt, säger Svante Mandell.
Riksdagen har beslutat att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. En stor del av den svenska klimatpolitiken handlar om att byta ut fossila utsläpp mot biogena utsläpp, en strategi som Konjunkturinstitutet nu alltså starkt ifrågasätter.
EU kan kräva ökad kolinlagring
Den svenska kolsänkan, alltså nettoupptaget av koldioxid i framförallt skogen, har legat på ungefär samma nivå sedan 1990. Framöver väntas EU ställa krav på större kolsänka.
– Sverige kommer att tvingas öka sin inlagring av kol i skogen. Det kan inte ske på något annat snabbt sätt än att minska avverkningsnivåerna, vilket också gynnar naturvården. Jag hoppas att politiken tar del av KI:s rapport och skapar styrmedel som gör att ökad kolinlagring i skogen blir möjlig, säger Bengt-Gunnar Jonsson, professor vid institutionen för naturvetenskap vid Mittuniversitetet.
