– Efter det exploderade intresset. Idag används det av fritidsodlare, men också på skolor, förskolor, arbetsplatser eller av folk som har allmän klimatångest och vill göra något. Det är roligt att se att något som betraktats som ett besvärlig avfall blir en resurs, säger Malin Sairio, som driver företaget bokashi.se, som säljer komposteringsprodukter som strö och hinkar och har en blogg och podd om bokashi.
Tillsammans med kollegan Jenny Harlen utsågs hon nyligen till Sveriges tredje bästa företagare av organisationen Företagarna. En del av motiveringen löd: ”Pristagarna har tagit sig an en av vår tids största hållbarhetsutmaningar”.
Omvandlas till gödning
Bokashi går ut på att matresterna fermenteras i en försluten hink. Med hjälp av mikroorganismer omvandlas de så småningom till jord och gödning. En av fördelarna jämfört med en vanlig kompost är enligt Malin Sairio att fler näringsämnen bevaras. Resterna bryts också ned till jord snabbare och släpper ut mindre växthusgaser.
– De viktiga mikroorganismer man tillsätter fixerar kol och kväve och den sura miljön som skapas gör det omöjligt för metanbildande bakterier att överleva. Varje gång man gräver ned en hink blir som en minikolsänka.
Höga handläggningsavgifter
Att starta en bokashi kan verka komplicerat men är inte det, tycker Malin. Däremot vill kommunerna gärna krångla till det, menar hon. Enligt nuvarande bestämmelser måste alla som vill ta hand om sitt eget matavfall informera eller ansöka om tillstånd hos kommunen, oavsett om man bor i villa eller lägenhet. Men bestämmelserna skiljer sig åt. Vissa kommuner tar ut en rejäl handläggningsavgift för ansökan, medan andra nöjer sig med en gratis digital anmälan. Vissa ger en rabatt på sophämtningsavgiften om man tar hand om sitt eget matavfall.
– Det är vansinnigt olika i olika kommuner. Jag tycker nästan att det blir ett demokratiproblem. Vissa struntar i att anmäla för att de inte har råd eller komposterar i smyg, eller blir i värsta fall tvungna att slänga sin mat bland brännbart. Det är helt absurt, säger Malin Sairio.
Av inlägg i Facebookgruppen bokashi framgår att en ansökan i Svedala kommun i Skåne kostar över 2 200 kronor. Den höga avgiften motiveras med att kommunen debiterar två timmar för att granska ansökan, skriva beslut, administration och debitering. I Helsingborg, som har blivit utnämnd till Sveriges miljöbästa kommun fyra år i rad, kostar en ansökan 2 076 kronor.
I Lerums kommun anmäls användning av bokashi kostnadsfritt på nätet. Andra kommuner som inte tar ut någon avgift är Sunne, Umeå, Gagnef, Vännäs och Årjäng i Värmland, där den som tar hand om sitt eget matavfall dessutom får en rabatt på 500 kronor om året för sophämtning.
Hans Peter Dahlgren, renhållningschef för vatten och avlopp i Årjäng, säger att det viktiga för kommunen är att de som komposterar själva använder en metod som är skadedjurssäker. Kommunen säljer en varmkompost av modellen biokub men han är även bekant med bokashi, som han anser är okej.
– Vår förvaltning har valt att premiera egen kompostering och vi har inte gjort någon stor affär av vilken modell man väljer.
Flera saknas sortering
Hur kommunerna generellt hanterar matavfall skiljer sig åt väsentligt. Vissa kommuner kräver att både villor och flerbostadshus har en brun tunna, där matavfall samlas in och sedan går till biogas och gödsel. Men i flera kommuner saknas det lösningar, och det mesta slängs fortfarande i brännbart. 2018 beslutade regeringen att alla kommuner skulle erbjuda system för separat insamling av hushållens matavfall senast år 2021. Men det sköts upp till 2023, då EU-direktivet om kompostering av biologiskt avfall träder i kraft och alla medlemsländer måste börja sortera matavfall.
I Stockholm stad sorteras idag endast cirka 25 procent av matavfallet, varav det mesta blir till biogas och gödsel. Handläggningsavgiften för den som vill ta hand om sitt eget matavfall ligger på 1 230 kronor i timmen. Enligt miljö-och hälsoskyddsinspektör Lena Lausevic tar det ungefär en halvtimme att handlägga ett sådant ärende, vilket alltså innebär en kostnad på runt 600 kronor. Hon beräknar att cirka 20 procent av kompostanmälningarna som kommer in handlar om bokashi.
– Det har blivit väldigt populärt. Man märker att allt fler vill kompostera.
Hon förklarar att avgiften grundar sig i miljöbalkens bestämmelser, som är desamma i hela landet. Det som skiljer sig åt är taxan, som avgörs av politikerna i den specifika kommunen.
Vad säger du om att många struntar i att ansöka på grund av avgiften och komposterar ändå?
– Det finns säkert ett mörkertal som struntar i det men de flesta vill nog ändå göra rätt för sig. I princip alla som ansöker får ja. Ibland får jag ringa upp och kolla upp någon detalj men de flesta är insatta och pålästa i hur de ska göra, säger Lena Lausevic.
I en enkät i Facebookgruppen ”bokashi” svarade 77 personer att de hade skickat in en ansökan. Nästan lika många, 75 struntade i att ansöka. 27 personer kände inte till att de behövde anmäla bokashin.
Satsar på en gräsrotsrörelse
Malin Sairio upplever att det finns en tröghet i kommunerna som ofta har en traditionell syn på hur matavfallet tas tillvara. Dessutom vill många ha matavfallet till biogas och fjärrvärme eftersom det ligger en hel del pengar i det.
– Men när man gör biogas av matavfallet saboteras det naturliga kretsloppet. Det finns så mycket annat vi kan göra biogas av. Restprodukter från industrin, slam från reningsverk, flis. Vårt matavfall är så värdefullt och tjänar på att användas inom ett slutet kretslopp.
I Norge, berättar hon, finns en helt annan förståelse. Där uppmuntras bokashi genom att flera kommuner bekostar startkit (hinkar och strö) och sänker sophämtningsavgiften.
– Det finns så många fina urholkade ord när man pratar om miljö idag. Samtidigt har kunskapen om vad var och en kan göra gått förlorad när man kör sina ihopräfsade löv till miljöstationen istället för att mata sin kompost och rabatter med dem. Eller när man istället för att göra jord av sitt matavfall åker till Plantagen och köper jordsäckar med torv, som är ett fossilt bränsle.
Samtidigt tycker hon att det är positivt att allt fler vill kompostera, trots krångliga regler.
– Bokashi används i hela världen och på vissa håll i stor skala. Vi satsar nu på en gräsrotsrörelse där kommunerna tvingas lära sig av privatpersoner som driver upp kunskaperna.
