Klimatriksdagen tänker sig att beslutsfattare får ett flexibelt instrument för styrning mot en hållbar samhällsutveckling, genom en klimatmoms. Dessutom kan en del av skatteintäkterna kompensera låginkomsthushåll för ökade levnadskostnader.
– Majoriteten av medborgarna är bekymrade för klimat och miljö. Oavsett ekonomi och position i samhället ska det vara möjligt för var och en att göra klimatsmarta val, säger Sigbritt Nordlund, en av motionärerna.
Hon ser framför sig att en sådan skatt kommer att sända signaler till marknadsaktörer och tillverkare, inom och utanför landet, om att klimat- och miljöanpassa sina produkter och att den ekonomiska kompensationen till låginkomsthushåll även möjliggör en behövlig inkomstutjämning.
– Fattigpensionärer som hotas av hemlöshet, barnfamiljer utan fritidsaktiviteter, och cykelbud utan fritid är några på listan, säger Sigbritt Nordlund.
Klimatriksdagen hävdar att merparten av Sveriges befolkning tillhör den storkonsumerande överklass som jorden inte har råd med. Åtgärder för klimatanpassning måste därför nå alla boende i landet för att bidra till en nödvändig systemförändring.
– De flesta av oss har behov av att känna oss delaktiga i samhället och vill vara ansvarsfulla medborgare. Med en hotande klimat- och miljökatastrof som politiken hittills inte rått på, hotar uppgivenhet, passivitet och psykisk ohälsa, säger Sigbritt Nordlund.
Hon konstaterar att våra offentliga företrädare ständigt framhåller att Sverige ska gå före i klimatomställningen.
– Det är bra, mycket görs, men det stora ”fotavtrycket” mätt i CO2-utsläpp per person ligger envist kvar på en oacceptabel nivå. Trots alla konstruktiva initiativ hör Sverige till planetens värstingar för att vår konsumtion är för stor och för att dess innehåll är alltför klimat- och miljöskadligt. Alla vet nu att mänsklighetens chans att rädda sig själv och den jord som föder oss handlar om tid, säger Sigbritt Nordlund:
– Politiska styrmedel måste vara effektiva redan på kort sikt. Skatter är en välbeprövad metod, varav moms inte brukar orsaka partipolitiska fejder. Moms i nuvarande form har redan olika procentsatser, som med klimatmoms kan modifieras efter produkters totala klimat- och miljöpåverkan, från råvaror, tillverkning och transporter till livslängd och återvinningsbarhet. Skatten ska gälla både importerade och inhemskt producerade produkter.
Sigbritt Nordlund ser många fördelar, att livsmedelsproducenter kan påverkas till omställning och att andra länder kan följa efter. Men den tydligaste konsekvensen tänker hon är tydligheten för konsumenter:
– Klimatmomsen gör det enklare för var och en att välja och att välja bort bland den uppsjö av varor och tjänster som ständigt tävlar om vår uppmärksamhet.
Riksdagspartierna har fått ta del av förslaget. Inget av dem ställer sig helhjärtat bakom, med argument som att förslaget är komplext och att klimatstyrning, momssatser och punktskatter för klimatet kan justeras på andra sätt. •
