Alltsedan 2018 har klimat- och miljöaktioner ökat världen över. Men också statsmaktens svar mot aktivister som genomför dem. Enligt rapporten ”Criminalisation and repression of climate and environmental protests” från universitetet i Bristol ökar repressionen i hela världen, både i demokratier som Sverige, Tyskland och Storbritannien men också i mindre demokratiska länder.
Forskarna noterar att den ökade repressionen tar sig olika uttryck. Dels har polisen börjat övervaka, infiltrera, hota och använda mer våld mot aktivister och dels har miljöaktivister försvunnit eller mördats (förra året mördades minst 79 miljöaktivister i Colombia, enligt organisationen Global Witness). Många länder har också sedan 2019 infört nya anti-protestlagar där straffskalan för utförda aktioner stigit. Därmed har demonstrationer och uttalanden från miljö- och klimataktivister kriminaliserats. Som exempel har Tyskland använt samma lag mot organiserad kriminalitet som mot medlemmar av klimatgruppen Letzte Generation och på Filippinerna har domstolar använt anti-terrorlagar för att förhindra klimataktivister från att återvända till sina hemtrakter.
Samma tendenser går att se i Sverige. Alltsedan åklagarmyndigheten 2022 började använda sig av åtalspunkterna sabotage och blåljussabotage mot miljö- och klimataktivister har vi sett en ökning av åtalade aktivister som genomfört olika aktioner som vägblockader. Åtalspunkten sabotage kan, till skillnad från exempelvis det mildare ohörsamhet mot ordningsmakten, ge upp till fyra års fängelse. I en genomgång som Dagens Arena gjort ledde den nya ordningen under 2022 och 2023 till 200 åtalade demonstranter varav 25 dömdes för sabotage.
Även om hovrätten i flera fall på senare tid valt att – i väntan på ett prejudikat från Högsta domstolen – fria klimataktivister har repressionen inte minskat i Sverige.
Enligt FN:s Århuskonvention som infördes 2001 och skrevs under av Sverige 2005 har allmänheten rätt att delta i fredliga miljöprotester utan att bli bestraffad. Men under de senaste månaderna har FN:s särskilda rapportör för Århuskonventionen, Michel Forst, kritiserat Sveriges behandling av miljö- och klimataktivister. Det första fallet gäller en aktivist från klimatgruppen Rebellmammorna som förlorade sin anställning på Energimyndigheten. Det andra handlar om en forskare som efter att ha deltagit i en demonstration mot privatflyg på Bromma flygplats genom att hålla upp en banderoll blev gripen, i arresten tvingades klä av sig och sedan fick sin ansökan om medborgarskap avslagen, trots att ingen dom ännu fallit.
Forst är ”djupt bekymrad” över konsekvenserna för ”fredliga miljöprotester” men han riktar också särskilt skarp kritik mot att ministrar och riksdagsledamöter på sociala medier kommenterar de olika fallen och aktionerna:
”Det är just detta slags inflammatoriska språkbruk, som framställer fredliga miljödemonstranter som allvarliga brottslingar, som fundamentalt undergräver allmänhetens förmåga att utöva sina rättigheter enligt Århuskonventionen och andra grundläggande friheter”, skriver FN-rapportören till utrikesminister Maria Malmer Stenergard, enligt Dagens Nyheter.
