Ett samarbete mellan en rad forskare och organisationer har granskat hur partiernas klimatpolitik rimmar med Parisavtalets 1,5-gradersmål, med klimaträttvisa i fokus. Två partiers klimatmål (MP, V) är nära Parisavtalets 1,5-gradersmål. Ytterligare två partier (C, L) går längre än Sveriges klimatmål, men når inte lika långt. Övriga partier (KD, M, S, SD) har mål i linje med det svenska klimatmålet, men är längre ifrån 1,5-gradersmålet.
Bakom projektet står Klimatkollen, forskarnätverket Researchers’ Desk, WWF, Våra barns klimat och ClimateView, i samarbete med PwC och Naturskyddsföreningen.
För att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål bör Sverige maximalt släppa ut cirka 170 miljoner ton koldioxid. Det utgör Sveriges andel av den globala budgeten för Parisavtalets 1,5-gradersmål. Hänsyn tas till avtalets rättviseaspekt, som bygger på att historiska utsläpp spelar roll, eftersom koldioxid från mänsklig aktivitet påverkar klimatet i tusentals år. Om Sveriges utsläpp överstiger den rättvisa andelen så tar vi av fattigare länders utrymme, eller så missar vi klimatmålen. Förra året släppte Sverige ut 48 miljoner ton växthusgaser, vilket är en ökning med fyra procent jämfört med 2020. Sveriges utsläpp behöver nu minska med 21 procent om året, enligt en beräkning som forskare vid Uppsala universitet gjort.
I analysen jämförs både partiernas klimatmål och deras ambitioner för kompletterande åtgärder. Miljöpartiets och Vänsterpartiets klimatmål bedöms ligga inom ramen för en rättvist fördelad koldioxidbudget, medan avståndet till nästföljande parti, Centerpartiet, motsvarar nära 100 Mton CO2, – cirka två gånger Sveriges totala utsläpp 2021.
– Det är uppmuntrande att fyra partier har högre ambitioner än Sveriges nuvarande klimatmål och att två av dem har ambitioner som nästan når upp till en rättvist fördelad koldioxidbudget för Sverige, enligt Parisavtalets 1,5-gradersmål. Men nu måste ambitionerna omsättas i praktik, säger Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet.
Naturskyddsföreningen har under hösten presenterat 22 förslag om miljö- och klimatpolitiken till riksdagspartierna. Undersökningen syftar till att ta tempen på partiernas klimat- och miljöpolitiska ambitioner för den kommande mandatperioden.
Med 22 ja av 22 möjliga sticker Miljöpartiet ut i undersökningen. Vänsterpartiet är nästan lika positiva till förslagen med endast ett nej och ett vet ej. Liberalerna ställer sig bakom alla förslag utom fyra som de svarar vet ej på. I övrigt ser det dystert ut bland riksdagspartiernas miljö- och klimatpolitiska ambitioner.
Naturskyddsföreningen har dessutom granskat hur partierna lever upp till sina tidigare löften. Inför riksdagsvalet 2018 ställde organisationen riksdagspartierna inför 18 förslag på miljöområdet. Nu har de granskat om och hur partierna levt upp till vad de då sa. Miljöpartiet hamnar i topp. Vänsterpartiet har levererat mer i riksdagen, men Miljöpartiet har även i regeringsställning 2018–2021 kunnat påverka politiken. M, KD och SD pekas ut som partier som försvagar miljöpolitiken.
