300 miljarder fat råolja. Så stor uppskattas Venezuelas samlade oljereserv vara. Pumpas den upp kommer oljan att göra såväl det venezuelanska folket som amerikanska bolag rikare. Det säger USA:s president Donald Trump, som efter bortrövandet av Venezuelas president Nicolás Maduro meddelade att USA kommer att styra landet – och utvinna dess olja.

Flera klimatexperter varnar nu för konsekvenserna av Trumps agerande i Venezuela.

– Om miljontals nya fat olja produceras varje dag skulle det öka koldioxidutsläppen rejält, och det har jordens befolkning inte råd med, säger John Sterman, klimat- och ekonomiforskare vid Massachusetts teknologiska institut (MIT), till The Guardian.

Oron är lika stor hos Greenpeace.

– Att i en tid av accelererande klimatkollaps rikta fokus på Venezuelas stora oljereserv är både vårdslöst och farligt. Den enda säkra vägen framåt är en rättvis omställning bort från fossilt – en som skyddar hälsa, bevarar ekosystemen och stöttar samhällen, i stället för att offra dem för kortsiktig vinst, säger Mads Christensen, vd för Greenpeace international.

Frågan är hur stort intresset egentligen är för Venezuelas olja.

”Kommer ta tillbaka oljan”

Donald Trump verkar inte tvivla på att sådant finns.

– Oljebolagen kommer att gå in, de kommer att spendera en massa pengar, vi kommer att ta tillbaka oljan, sa han efter kidnappningen av Venezuelas president.

En sak som talar emot är prisutvecklingen på förnybar energi. Sommaren 2025 släppte till exempel Internationella byrån för förnybar energi (Irena) en rapport som visar att nio av tio projekt inom förnybar energi numera är billigare än fossila alternativ.

En annan faktor är sanktionerna mot rysk olja som fått Opec-länderna att vrida på sina kranar. Det har ökat tillgången på olja så mycket att Thina Saltvedt, chefsanalytiker på Nordea i Norge, i en intervju i december i Ekonomikanalen EFN spådde ett överskott på olja under 2026 som inte kommer att efterfrågas.

Vill veta att läget är stabilt

Samuel Ciszuk, marknadschef på ELS Analysis och tidigare på Energimyndigheten, delar den analysen. Som det ser ut nu finns det enligt honom få anledningar att köpa venezuelansk olja. 

För det första är landets oljeindustri körd i botten och det kommer att ta år att få den på fötter. Detta kräver att någon går in med pengar och rustar upp Venezuelas infrastruktur. Men för att det ska hända måste två andra problem lösas.

– Det finns säkert de bolag som kommer att räcka upp handen om de får frågan om att gå in i Venezuela. Men det är en sak att räcka upp handen, en annan att ta aktiva investeringsbeslut, säger Samuel Ciszuk.

– Om ett oljebolag ska investera säg 5-10 miljarder dollar så vill de veta att läget är stabilt. Det får inte finnas några tveksamheter om den legala grunden kring vem som har rätt till oljan.

Han tar invasionen av Irak 2003 som exempel. Även då talades det om att amerikanska bolag skulle få en del av landets oljekaka. Men det tog nästan tio år efter invasionen innan landet var så stabilt att investerare kunde gå in, men i praktiken genom att låna ut pengar till Irak, inte genom egna investeringar i produktionskapacitet.

Prisläget talar emot

Ett annat problem är att merparten av Venezuelas oljereserver utgörs av tung olja, lika smutsig som Kanadas oljesand och därmed lika kostsam att utvinna.

– De konkurrerar med varann. Så om du ställer en investering i Kanada, med politisk stabilitet och god infrastruktur, mot en i Venezuela – ja då vinner Kanada varje gång. Nyutvecklade oljeprojekt i Venezuela är helt enkelt inte lönsamma att utvinna med dagens låga oljepriser.