Djup oro inför von der Leyens klimatsvek

När Ursula von der Leyen valdes till en andra mandatperiod i juli förra sommaren villkorades stödet till henne från flera håll enligt principen: du får vår röst om du fortsätter stå upp för klimatarbetet. 

Stora delar av det europeiska parlamentet tolkade hennes svar under utfrågningarna som löften om att hon skulle fortsätta prioritera klimatfrågorna.

Sedan dess har unionens klimatpolitik börjat nedmonterats – bit för bit.

Som Dagens ETC flera gånger har rapporterat har detta skett genom att den konservativa gruppen istället för att stöka stöd i mitten och vänsterut har sökt samarbeten med högerextrema.

Den 2 juli är det dags för Ursula von der Leyens kommission att presentera sitt förslag på klimatmål. Det är i skrivande stund ännu oklart exakt hur förslaget kommer se ut. Men tillräckligt mycket har läckt ut för att såväl klimatorganisationer som flera svenska parlamentariker ska känna stark oro för resultatet.

Von der Leyen sviker sina löften. När hon valdes lovade hon att den gröna given ska genomföras.

”Konservativ våg”

Emma Wiesner är Centerpartiets representant i EU-parlamentet. Hon känner sig bedrövad över utvecklingen.

– Det rullas tillbaka klimat- och miljömål på löpande band. Det är en konservativ våg vi ser, som inte står upp för Green deal. Vad som var självklart bara för några år sen, att vi skulle lyssna på forskningen och göra allvar av Parisavtalet, det är inte självklart längre, säger hon.

Hon ser särskilt allvarligt på att själva procentmålet – det som ligger på bordet nu, att få ner utsläppen till 90 procent av 1990 års nivåer – svajar. Flera länder, bland dem Sverige, har skickat signaler om att de vill ha ”flexiblare” regler för hur länderna ska kunna nå sina mål.

– Målet ska ju rama in hela klimatpolitiken. Jag blir förbannad. Jag trodde inte att jag skulle behöva få se en så kraftig tillbakagång under min politiska livstid.

Vill se negativa utsläpp

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt är helt enig. Han anser, precis som Emma Wiesner, att de 90 procenten som ligger på bordet är ett vekt procentmål.

– Vi behöver vara uppe på 100 procent vid 2040. Eller helst nå negativa utsläpp. För att göra vår del av jobbet.

– von der Leyen sviker sina löften. När hon valdes lovade hon att den gröna given ska genomföras. Nu kommer lagförslag för lagförslag där man öppnar upp för försämringar. Detta är ett miljö- och klimatsvek.

Socialdemokraternas EU-parlamentariker Heléne Fritzon säger till Dagens ETC att hon kommer driva på för att EU måste sätta ett bindande mål om minst 95 procents utsläppsminskning.

– Vi har inte råd med halvhjärtade kompromisser, säger hon. 

Miljöpartiets Pär Holmgren anser också att målet är för vekt – i synnerhet eftersom det troligen kommer förses med kryphål för länderna. 

– Vi vill se netto-negativa utsläpp, säger han. 

Betala sig bort från ansvar

Den andra punkten dessa parlamentariker är eniga om handlar om handel med utsläppsrätter. Kommissionen har varit tydligt med att det vill ge medlemsländerna ”större frihet” i hur de når sina utsläppsmål. Konkret betyder detta bland annat att länderna ska få betala för utsläppsminskningar i andra länder för att på det sättet kunna räkna ner sina egna utsläpp.

Denna handel är samtliga av de svenska oppositionspartierna motståndare till. Med liknande argument. 

– Vi i den rika västvärlden står för de stora utsläppen som har orsakat klimatförändringarna. Vi måste få ner utsläppen även hos oss. Nu smiter man ifrån det, säger Jonas Sjöstedt.

– Vi i den rika delen av världen måste ta fullt ansvar för de utsläpp som vi själva orsakar, säger Pär Holmgren.

Emma Wiesner poängterar att det är den svenska regeringen som under ministerrådet i december var pådrivande bakom idén om att länder skulle kunna köpa sig fria. 

– Det här är en uråldrig klimatpolitik där man särbehandlar vissa länder. Alla länder måste ta ansvar – utsläppen måste minska överallt och i alla sektorer. Den svenska regeringen köper hellre mopeder i Ghana för tveksam klimatnytta än att ta tag i de svenska utsläppen. Jag blir så otroligt provocerad av det här.

Heléne Fritzon poängterar att handeln går emot rekommendationerna från EU:s eget vetenskapliga klimatråd. 

– Vi behöver faktiska utsläppsminskningar inom EU – inte bokföringstricks, säger hon.

V skulle rösta mot mot von der Leyen

I veckan kunde Dagens ETC rapportera om att extremhögern i parlamentet vill väcka ett misstroendevotum mot Ursula von der Leyen. Här handlar det dock inte om kritik mot bristande klimatambitioner, utan om von der Leyens inköp av Pfiizer-vaccinet under pandemin.

Centerpartiet kommer dock inte ta tillfället i akt och rösta bort von der Leyen om det blir tal om en omröstning.

– Vi som kämpar för att EU ska vara en starkare röst i världen har inget att vinna på detta. Man skulle också kunna säga att det är tack vare von der Leyen som den negativa utvecklingen inte gått snabbare. Jag hoppas snarare att hon tar sitt ansvar, säger Emma Wiesner.

Jonas Sjöstedt är dock villig att fälla ordföranden:

– Främst av två skäl: klimatsveket – hon håller inte ens tidigare löften – och hennes stenhårda stöd för Israel trots folkmordet i Gaza.

Även om taktpinnen hålls av extremhögern? 

– Ja, vi röstar ju av andra skäl, men vi har aldrig varit för von der Leyen.

”Oerhört besviken”

Var Socialdemokraterna landar i misstroendevotumfrågan var på fredagseftermiddagen inte färdigdiskuterat. 

Miljöpartiets Pär Holmgren anser å sin sida att frågan är ”knepig”.

Ångrar ni er att ni röstade ja till henne förra sommaren?

– Personligen ångrar jag inte beslutet, men jag är oerhört besviken på hennes ledarskap. Inte minst hennes politiska grupp i parlamentet.

Hade du röstat annorlunda om du vetat vad du vet i dag?

– Vi hade definitivt varit tuffare i förhandlingarna. Men sett till vad vi visste då och vilka löften vi fick anser jag att vi gjorde rätt. Det är lättare för Jonas (Sjöstedt, reds. anm.) att leva i en svart-vit ja- eller nej-värld. Hans grupp bjuds aldrig in till förhandlingar.