Kommentar / David Wallace Wells

David Wallace Wells: Att leva sitt liv i ett permanent klimatnödläge

Publicerad 29 juli, 2021

Bild: Bild: Shutterstock

Dagens ETC

”Klimataktivister har länge oroat sig för att alarmism som retorisk strategi inte leder till panikslagna åtgärder utan till fatalism och hopplöshet. Det som framför allt oroar mig, som uttalad alarmist, är inte att ödesdigra varningar ska få ledare att ge upp, utan att vi ska se alla utfall som ”bara” är katastrofala – men inte verkligt apokalyptiska – som framgångar”, skriver David Wallace Wells, författare till ”Den obeboeliga planeten”, i en essä.

David Wallace Wells

Permanent nödläge – det var uttrycket som Jay Inslee, guvernör för den amerikanska delstaten Washington, använde. Det här var innan Lytton – den lilla staden som bara dagar tidigare hade satt nytt kanadensiskt värmerekord och lockat vågor av ”värmeturister”, som fick uppleva en ”ökenhetta” på över 49 grader på en plats där temperaturen i juni brukar uppgå till 24 grader – brann ned till grunden på bara 15 minuter. Det var innan skogsbränderna, som nu rasar i den kanadensiska delstaten British Columbia, började skapa sina egna eldmoln som orsakade åskväder, vilka i sin tur orsakade blixtnedslag som på nytt satte landskapet i brand – 3 800 blixtnedslag, enligt en beräkning, som vart och ett tände på markens torra fnöske. En krutdurk som nu sträcker sig över en halv kontinent.