Läs också: Barnen får klimatsmart undervisning och En plan att ta efter?
– Många som bor i Loenen är väldigt oroliga för vad som kan hända om planeten blir varmare. Men de vet inte alltid vad de själva kan göra åt saken, säger André Zeijseink, ordförande för den stiftelse som har som mål att göra byn energineutral till 2050.
Han är energikonsult till yrket och har i 25 år rest runt världen för att hjälpa företag med deras energihantering. En dag bad hans hemby om hjälp med att formulera bidraget till en hållbarhetstävling. Förslaget vann och belönades med pengar ur en EU-fond.
– Summan vi fick räckte inte till att ta fram någon ny teknik. I stället fick vi förnya inom det sociala sammanhanget. Solceller och isoleringsmaterial kan klimatneutralisera ett hem, men de används inte i tillräcklig utsträckning. Vi började med att skapa en infrastruktur för att hjälpa våra bybor att tänka om, förklarar André Zeijseink.
Skapade en ”roterande fond”
Loenen Energie Neutraal gick ut till byborna och förklarade att förutom klimatnyttan är det en god affär att sätta upp solceller på taket. Dels är investeringar i solpaneler en mycket bättre affär än att låta pengarna ligga på banken. Dels kan man, liksom i Sverige, sälja soliga dagars överproduktion till sin elleverantör. Priset är detsamma som när man köper el, 23 eurocent per kilowatt.
– Om huset isoleras sparar man ytterligare på elräkningen och ökar sin komfort med 20 procent, säger André Zeijseink.
Byborna fick också hjälp med att undersöka om deras hem lämpade sig för isolering eller solpaneler.
Skapade en ”roterande fond”
Prispengarna användes till att skapa ekonomiska incitament till investeringar.
Problemet var att vinstpotten – 200 tusen euro, eller 1,85 miljoner kronor – räckte till solceller på ett tjugotal hus och många fler ville delta. Hur skulle pengarna fördelas på ett rättvist sätt?
– Vår lösning var en roterande fond. Säg att det kostar 10 000 euro att isolera eller installera solpaneler på ett hus. Vi täcker 40 procent av kostnaden i form av ett räntefritt lån. När husägarna sedan betalar tillbaka på skulden lösgörs pengar som andra bybor kan söka.
Amorteringarna sker årsvis och låntagarna behöver bara betala tillbaka 85 procent av värdet.
– Vi ville skapa tydliga incitament och snabbt sätta programmet i bruk.
Redan innan byn sökte medel ur EU-kassan hade 200 personer uttryckt sitt intresse för att delta i projektet om det blev av. När planen sedan gick i lås exploderade antalet förfrågningar.
– Ett tag hade vi en väntetid på fyra år. Nu har vi slutat med att aktivt leta efter samarbetspartners, det är tråkigt när folk nappar och man får be dem vänta till 2020-talet. Men många har också satt upp paneler för egen räkning för de såg att grannarna hade gjort det.
Anlitar lokala företag
Tack vare ett roterande finansieringssystem kommer totalt 1,5–2 miljoner euro att spenderas på isolering och solceller. Dessutom stannar pengarna i trakten.
– Det är ett krav från vår sida att man anlitar lokala företag. Vi ville inte stänga marknaden, förklarar André Zeijseink. Men genom att köpa mycket från samma leverantör får vi ett erbjudande som inte är skiljer sig särskilt från det man hittar på nätet och då ingår mycket bättre service. Naturligtvis går det bra att köpa solpaneler från andra ställen om man tycker att det är bättre än att delta i vårt program.
Beslutet kom som en skänk från ovan för Loenens VVS-installatör. Företaget gick på knäna i kölvattnet av den ekonomiska krisen. Fallande huspriser minskade investeringsviljan och gjorde det svårare att få banklån till både nybyggen och renoveringar.
Minskade koldioxidutsläpp
– Vi har dubblat omsättningen på solpaneler och isoleringsmaterial och slapp sparka personal, förklarar ägaren Ger Brugman.
Under programmets första vända fick över 70 hus solpaneler installerade och ytterligare ett tiotal isolerades. Såväl kommunalhuset, skolan, en herrgård från 1400-talet och den katolska kyrkans sidobyggnad skapar idag sin egen solkraft. Loenen har redan minskat sina koldioxidutsläpp med cirka 250 tusen kilogram.
– Det har verkligen påverkat byn. Folk pratar solceller på födelsedagar och fester, säger André Zeijseink.
