Sveriges största (200 000 medlemmar) och äldsta (grundad 1909) miljöorganisation ska få ny ledning. I helgen tar Beatrice Rindevall över som ordförande, efter Johanna Sandahl, om riksstämman följer valberedningens rekommendation.
– Vi föreslår en ordförande och en styrelse som tillsammans har en bred kompetens inom natur och miljö, är väl grundade i föreningen och har kunskap både om politisk påverkan och föreningsutveckling. Ett hårdnande debattklimat och en miljöpolitik på väg åt fel håll kräver en styrelse och ordförande med stark kommunikativ förmåga, sa valberedningens ordförande Lena Nilsson i april.
För den som följer svensk miljö- och klimatdebatt är Beatrice Rindevall ett bekant namn. Inte minst för sitt arbete med Supermiljöbloggen. Men också för omfattande opinionsbildning, bland annat som skribent här i Dagens ETC. Nu sysslar hon med fiskeripolitik på stiftelsen Baltic Waters 2030.
Att bli ordförande för Naturskyddsföreningen är ändå något annat, kanske det mest profilerade miljöuppdrag som existerar utanför politiken.
– Det är ett enormt ansvar, säger Beatrice Rindevall till Dagens ETC.
Varför är du lämpad att leda Naturskyddsföreningen?
– Valberedningen säger att jag är bra på att entusiasmera. Och jag vill verka för en stark inre organisation som ska slå skarpt utåt. Vi har fler medlemmar än Tidöpartierna och Socialdemokraterna tillsammans.
Vad blir viktigast för dig?
– Jag vill förändra miljödebatten, jag vill motverka miljö- och klimatpassivitet. Naturskyddsföreningen ska bidra till att skapa momentum, det kommer jag att arbeta intensivt för.
Hur gör du det?
– Det handlar om politisk påverkan, och där kommer jag att ha en folkrörelse som kan hjälpa mig. Det handlar om att jobba strategiskt med att bilda opinion, inte bara mot politiker utan också mot andra aktörer som kan ta mer ansvar, oavsett om det är företag eller medier eller andra organisationer.
Klimatdebatten har blivit extremt hätsk. Det är här kulturkriget förs nu. Är det en utsatt position som väntar dig?
– Så kan det vara, speciellt om det blir värre, om det blir ännu mer polarisering.
Allt tyder väl på att vi rör oss i just sådan riktning.
– Jag delar den uppfattningen.
Det är mycket speciellt tider. SD-politiker pratar om att man vill ha insyn i Naturskyddsföreningens medlemslistor, de kallar er för ”propagandaorgan”. Vad har du för kommentar till det?
– Det är så klart jätteproblematiskt, det känns inte alls demokratiskt utan ger mer Ungern-vibbar. Det hoppas jag att de kan ta till sig av, att de förstår att organisationer måste få vara fria och att det inte är politikens uppgift att granska dem.
Hur mår svensk miljö- och klimatpolitik idag?
– Den har gått från att vara otillräcklig till att backa ytterligare, så nej, den mår inte bra.
Vad tror du om att kunna föra konstruktiv dialog med sittande regering?
– Jag har förhoppningar om att det är möjligt. Politiken måste ta sitt ansvar och inse att det här inte handlar om ett särintresse. Sedan menar jag att fakta är tillräckligt talanda, jag kommer att utgå från fakta.
Känner du klimatminister Romina Pourmokhtari?
– Nej, det gör jag inte, men hon kicked my ass i Almedalen för några år sedan då vi debatterade miljö och ekonomi. Hon är slipad.
Bryr hon sig om klimatet?
– Det tror jag.
Vad säger du om jag påstår att det finns starka klimatförnekande element i Tidökvartetten?
– Om ett partis medlemmar ligger alldeles för långt utanför partiets linje brukar de uteslutas, men jag kan ju konstatera att det inte händer något när vissa nu uttrycker sig klimatförnekande. Det gäller då både företrädare för Sverigedemokraterna och Moderaterna.
Snart ska regeringen presentera sin klimatpolitiska handlingsplan. Vad måste den innehålla?
– Som ett minimum tillräcklig politik för att nå de uppsatta klimatmålen. Men mer än så krävs för att klara Parisavtalet eftersom de svenska målen är för lågt satta.
Naturskyddsföreningen är en få miljöorganisationer som bjudits in till regeringens klimatmöte. Är det viktigt att vara med i det sammanhanget?
– Definitivt. Jag skulle säga att det är en självklarhet att vi finns med där. Naturskyddsföreningen har alltid jobbat med politisk påverkan och för att komma med lösningar.
Regeringen har fått kritik för sin deltagarlista. För få forskare, för mycket business, miljörörelsen inklämd med skohorn.
– Nej, det är inte direkt heltäckande representation. Jag kan tycka att det är jättekonstigt att ungdomsrörelsen inte är inbjuden.
Ulf Kristersson menar att näringslivet är Sveriges nya miljörörelse. Vad säger du om det?
– Det är svårt att göra omställning utan näringslivet, och det har skett ett uppvaknande, i alla fall delvis. Men sedan borde statsministern också se den stora miljörörelsen och dess kompetens.
Just nu har väldigt många väldigt starka åsikter om att aktivister från Återställ våtmarker kastat färg på skyddsglaset till en Monet-tavla. Bra eller dålig aktivism?
– Jag vill inte recensera, men jag har förståelse för den oro och desperation som många kan känna. Det är talande att många blir mer upprörda över en oskadad tavla än över att hela vår gemensamma framtid löper risk att raseras.
Var befinner sig Naturskyddsföreningen i relation till andra miljögrupper, som Extinction rebellion, Fridays for future och Greenpeace? Kan du skapa allianser?
– De andra jobbar mer med civil olydnad, vi jobbar mer med politiska och juridiska processer. Jag tycker att vi kompletterar varandra.
Finns det något Naturskyddsföreningen kunde ha gjort bättre för att förflytta debatten till en mer rimlig plats?
– Hela miljörörelsen kämpar som djur. Men ja, debatten och politiken är inte där den ska vara. Men jag tror att det finns kraft att driva detta framåt.
Starka krafter är på offensiven för att vrida EU:s klimat- och miljöpolitik i fel riktning. Nästa år är det EU-val. Vad kan du göra?
– Vi måste bedriva en hård valrörelse, visa på vad politikerna vill göra, samarbeta med europeiska miljörörelser. EU är så viktigt, inte minst som ett slags garant när enskilda länder tappar fart, det är vad som hänt med Sverige. Det går att göra verklig skillnad med progressiva och skarpa förslag.
Naturskyddsföreningen fokuserar på både miljö och klimat. Finns det risk för konflikter där? Sett till sådant som vind- och solkraft eller gruvdrift?
– Ja, det kan absolut finnas målkonflikter, men det gäller att kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Vi kan inte offra biologisk mångfald för klimatets skull. Men jag är mer nervös för att politiken prioriterar affärsintressen på bekostnad av miljö och klimat.
Som att man vill snabba på olika tilllståndsprocesser?
– Ja, att det ska vara lättare att exploatera.
Kan du bromsa det?
– Jag kommer aldrig att sluta försöka med det. Den dag vi slutar kämpa är loppet förlorat.
Vad ger dig hopp?
– Det kommer väldigt mycket från kloka människor, och det finns gott om kloka människor, Naturskyddsföreningen har ju 270 lokala kretsar. Det ger mig verkligen hopp.
