– Man kan inte blunda för att flygandet kommer att fortsätta öka, det kommer det att göra, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), som också är ordförande i Arlandarådet, till Dagens ETC.
12 miljoner ton
Irene Svenonius, som sitter i Moderaternas partiledning och i Arlandarådet, håller med:
– Jag tror på en värld som utvecklas med fler resor, inte färre, säger hon.
Hur stor blir då klimatpåverkan om Arlanda enligt prognoserna ska mer än fördubbla utrikesresandet till 2050?
För att beräkna det har Dagens ETC utgått från en Chalmersrapport som Naturvårdsverket har finansierat. Forskarna visar där att svenskarnas utrikesresande står för 90 procent av flygets utsläpp. Svenskarnas internationella flygresor orsakade 2014 omkring 11 miljoner ton koldioxid, mer än Sveriges totala biltrafik.
Förra året flög omkring 21 miljoner passagerare utrikes från Arlanda, år 2050 ska det bli 47 miljoner, enligt Swedavias prognoser. Svenskar står för omkring 56 procent av dessa resor, enligt Chalmersrapporten. Det innebär att 26 miljoner svenska passagerare kan komma att resa utrikes via Arlanda år 2050.
Den genomsnittliga utrikesresan orsakar motsvarande 0,58 ton koldioxid, enligt forskarnas beräkningar. Reslängden tros inte förändras mycket, men enligt flera forskningsstudier kan flyget bli omkring 20 procent effektivare om 30 år. Trots det kommer de 26 miljoner svenska passagerare som reser utrikes via Arlanda orsaka utsläpp motsvarande tolv miljoner ton koldioxid.
”Det är inte hållbart”
Det innebär att en enda flygplats orsakar större utsläpp all biltrafik eller lika mycket som hela landets jordbruk och all el- och fjärrvärmeproduktion – sammantaget.
– Det är inte hållbart, säger Karin Svensson Smith, trafikpolitisk talesperson för MP – det enda riksdagsparti utöver V som talar om behovet av ett minskat flygande.
Hon påminner om att MP vill att Arlanda ska införa en slags trängselskatt, som skulle göra det dyrare att landa och starta i rusningstid. Det skulle ”särskilt fördyra korta flyglinjer”, enligt partiets ”Klimatfärdplan” som lanserades förra året.
– Jämfört med andra flygplatser av samma storlek har Arlanda ganska liten trafik. Om trafiken spreds över dygnet skulle man utan problem kunna lägga ner Bromma och ändå inte behöva bygga ut Arlanda, säger Karin Svensson Smith.
Bromma hade 2017 omkring 300 000 utrikesflygningar. Arlanda skulle kunna öka sina utrikesflygningar med omkring 20 miljoner, även utan en ny landningsbana.
S hoppas på biobränsle
När Dagens ETC:s presenterar den uträkning vi gjort för
Irene Svenonius (M), är hennes reaktion att regeringens flygskatt inte är lösningen på vare sig den globala klimatfrågan eller flygtrafikens utsläpp i världen:
– Det kommer sannolikt att vara teknikutvecklingen och framsynta politiker som vill bejaka en snabb omställning till mer miljövänligt flygresande som löser flygets utsläppsproblematik, säger hon.
Tomas Eneroth (S) kommenterar inte Dagens ETC:s siffror av Arlandas klimatpåverkan 2050, men infrastrukturministern hoppas att Arlanda ska bli ”Nordens ledande flygplats”.
– Det kan innebära att det blir den flygplats i Europa som är tuffast och bäst och mest framgångsrik när det gäller klimatomställning och att erbjuda biobränsletankningar. Det kan till och med vara något som ökar möjligheten att faktiskt attrahera internationella direktlinjer, för det kommer Sverige att fortsatt behöva, säger Eneroth.
