– Vi vill göra avfall vackert. Sättet vi har producerat en massa saker på har varit oansvarigt. Vi måste börja tänka mer cirkulärt och använda vad som finns omkring oss. Att använda avfall från äppleindustrin är en av lösningarna, säger Hannah Michaud, grundare av det danska märket Beyond Leather Materials.

Det var under utbildningen i hållbart mode 2017 som idén att tillverka läder av matavfall föddes. Syftet var att skapa något som hade ett högre värde än själva ursprungsmaterialen, så kallad upcycling. Valet föll på avfall från äppel­industrin och ganska snart blev hon känd på skolan som äppleflickan.

Hanna Michaud fick mersmak och efter examen gick allt fort. Marknadens sug efter alternativa material var stort och hon fick en förfrågan att tillverka festivalarmband till Köpenhamns ciderfestival. Därefter följde diverse priser, utmärkelser och förfrågningar. Allt har dock inte varit en dans på rosor. Att göra läder av äpplen är lika svårt som det låter och när jag frågar om de har gjort många misstag på vägen får jag till svar:

– Jag kan inte säga ”ja” tillräckligt starkt. Vi har gjort 100 procent fel. Men misstag är som små guldklimpar och vi firar dem för det betyder att vi kommer närmare lösningen.

Vattentålighet svåraste nöten

En av de svåraste nötterna att knäcka har varit att göra materialet vattentätt. Ett äpple är täckt med ett vaxartat skikt vars syfte är att hålla det vatten som är i äpplet inne och det vatten som är utanför ute. Äppellädret saknar den egenskapen. Hannah Michaud och hennes anställda försökte länge hitta ett sätt som liknade den naturliga lösningen, så kallat biomimetik eller biomimikry, men gick bet.

– Att göra ett material som är baserat på vatten vattenresistent har nog varit det svåraste. Det slutade med att vi tog en genväg via en återvunnen polymer som vi sprayar på materialet.

60 000 ton äppelavfall

I dag huserar Beyond Leather Materials i ett laboratorium på Danmarks största företagshotell Symbion på Østerbro i Köpenhamn. Eftersom det krävs fyra-fem kilo våt massa för att skapa en kvadratmeter läder kan det ibland bli ont om plats. Äppelavfallet köper de från en småskalig bonde vars ciderverksamhet ger 500-600 ton fruktkött per år.

– I hela Europa handlar det om 60 000 ton äppelavfall. Det är en riklig resurs som är extremt outnyttjad. Man kan göra allt av detta, säger hon.

Förutom fruktkött tillsätts olika ingredienser för att öka hållbarheten. Exakt vilka eller hur processen går till vill Hannah Michaud inte avslöja då metoden är patentsökt. Hon kan dock berätta att de börjar med att blanda alla ingredienser till en blöt massa och när dekokten är klar breds den ut att torka. Till sist lägger de på ett tunt vävt tyg på ena sidan för att öka hållbarheten.

– Det har varit en flaskhals att ha plats att torka lädret. Det finns inte tillräckligt med utrymme för att kunna producera enligt efterfrågan. Nu ska vi dock skaffa en större tork och hoppas att det innebär att problemet är löst.

Snabbproducerat

Hela processen tar mindre än en dag. Att bereda animaliskt läder tar runt tio dagar och kräver dessutom betydligt fler produktionssteg. Således är det inte lika kostnadseffektivt som dess veganska motsvarighet.

Andra fördelar jämfört med animaliskt läder är att äppellädret kräver mindre resurser. Exempelvis krävs 16 000 liter vatten för att producera ett kilo läder medan Beyond Leather Materials bara behöver 10 liter. Medan tillverkningen av animaliskt läder skapar nytt avfall består äppellädret av avfall. Äppelläder är dessutom 100 procent nedbrytbart medan animaliskt läder måste slängas i farligt avfall på återvinningsstationen.

När lädret väl är klart kan det likt animaliskt läder bearbetas till önskad tjock- och grovlek och färgas i olika färger. Det kan användas till allt från paketering och etiketter till modeaccessoarer och inredning.

– Skor är slutvisionen, men då måste materialet vara väldigt tåligt. Mode får inte svika oss, men det måste också vara hållbart, säger Hannah Michaud som har en bakgrund inom just modevetenskap.

”Vi vill bygga en miljardindustri”

Så äppelavfallet både känns och ser ut som läder. Betyder det att det även luktar äpple? Efter ett försiktigt sniff kan jag konstatera att det finns en svag söt doft som inte alls är obehaglig. Dessvärre, menar Hannah Michaud, försvinner den när lädret har fått sin toppbeläggning. Men smaken då? När grundaren tittar bort vågar jag mig på att snabbt slicka på ena kanten. Det smakar surt. Inget jag skulle äta istället för att använda till exempelvis en väska. Vilket ju är tur för annars kanske Beyond Leather Materials hade fått skjuta upp vårens lansering tills lädret inte var lika aptitligt.

– I vår börjar vi att ta beställningar på provbitar och planen är att producera 15 000 kvadratmeter läder. Vi vill bygga en miljardindustri och börjar från botten för att sedan expandera hållbart.

Under intervjun har Hannah Michauds telefon blinkat konstant och varje minut dyker det upp nya notiser på skärmen. Djungeltrumman har låtit och förfrågningarna dimper ner från hela världen.

– Ja, det är många som är intresserade, säger hon och skrattar.