– Det är klart, inte minst med tanke på den korta tid som gick från att Miljöpartiet lämnade regeringen och de här posterna skulle fyllas av socialdemokrater. Det är ett stort ansvar, eftersom det är så otroligt viktiga och centrala frågor för regeringen, Sverige och världen. Det kittlade till i magen ganska ordentligt kan jag säga.

Statsministern sökte erfarenhet

Men hon är ganska trött på frågan om varför just hon erbjöds uppdraget.

– Ja, det är jag, men jag tänker svara på den i alla fall. Jag tycker att det är viktigt att upprepa att det inte är något nytt att ett erfaret statsråd får nya portföljer. Margot Wallström var både civilminister, socialminister, miljöminister och utrikesminister under sina år. Jag vet att Magdalena Andersson vill ha en person på den här posten, som hon vet hur den jobbar. Jag har varit departementschef tidigare och har även tidigare tagit hand om komplicerade frågor, säger Annika Strandhäll.

Det stämmer förstås, inte minst som socialförsäkringsminister under en period när mediernas rapportering – även Dagens ETC – starkt ifrågasatte Försäkringskassans arbetsmetoder. 

”Gröna jobb i fokus”

Nu vill Dagens ETC istället veta vilka de viktigaste komponenterna i Socialdemokraternas klimatpolitik är.

– Dels handlar det om att ha de gröna jobben i fokus, att politiskt stötta industrier och näringslivet att ställa om. De står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Vi politiker måste skapa förutsättningar för den breda omställningen och ta tillvara de nya jobb som växer fram, och skapa möjligheter för jämlik omställning genom stärkt a-kassa och livslångt lärande.

– Vi ser även till att ställa om till mer förnybart, det är också där vi ser att det finns aktörer som investerar.

Biobränslen är ett energislag som regeringen satsar stort på, trots tilltagande kritik från forskare. På vilket sätt är det bra att byta fossila växthusgasutsläpp mot biogena utsläpp – när alla vet att utsläppen måste ner nu?

– Vi kommer att ha ett mycket större behov av el framöver, så det är kanske inte det mest naturliga och smarta att satsa på biobränslen och biodrivmedel, utan vi behöver andra förnybara energislag och lägga betydligt mer av kraften där. Med tanke på det är inte biobränslen framtiden eller en lösning långsiktigt.

Inte heller kärnkraften är framtidens melodi, inte minst eftersom avfallsfrågan fortfarande inte är löst, har du nyligen sagt i en intervju. Varför är det så bråttom att ta ett beslut om det slutförvaret?

– Det är inte bråttom. Det är ett ärende som beretts enligt alla konstens regler och vi är nu i ett läge – vilket även förre klimat- och miljöministern (Per Bolund) aviserade i slutet av augusti – att vi har de underlag vi behöver för att kunna lämna ett besked.

– Vi skickade de sista frågorna till Strålskyddsmyndigheten och Kärnavfallsrådet i oktober. Vi har tagit in svaren som inte ändrar något och då är det läge att komma tillbaka och ge besked.

Kärnavfallsrådet rekommenderar att regeringen godkänner bygget av slutförvaret men väntar med driftsbeslutet, tills man vet mer om kopparkapslarnas hållfasthet. Hur ser du på det rådet?

– Riktigt var vi kommer att landa kan jag inte tala om idag. Däremot så har vi möjlighet att ställa ett antal villkor vid ett beslut som innebär ett ja. Det kan till exempel handla om den rekommendation vi fått som du nyss nämnde. Ett regeringsbeslut nu, om det skulle landa i ett ja, innebär inte ett slut på processen, utan frågan ska till miljödomstolen och nya beslut ska fattas både vid uppförande, provdrift och permanent drift.

Har ett tillstånd väl utfärdats så är det svårt och tidsödande att ändra på det i efterhand?

– Det är ändå en fråga i den fortsatta processen. Vi har ju som regering också en skyldighet att inte låtsasbereda en fråga i en evighet i syfte att förhala den utan att faktiskt komma tillbaka med ett besked.

När mark- och miljödomstolen lämnade över målet till regeringen så var det kopparkapslarnas hållfasthet domstolen inte ansåg bevisad, Flera professorer i korrosionslära har ifrågasatt hållfastheten. Vad säger du om deras slutsats att 40 procent av kapslarna kan spricka redan efter 100 år?

– Jag är minister och inte expert på inkapsling, utan här har vi att lita på våra expertmyndigheter. Sedan är det så att även i det här fallet så har man möjlighet att ställa vissa villkor, till exempel att forskning och tester ska fortsätta.

MP fick ge sig på många fronter i klimatfrågor under samregerandet, exempelvis i fråga om nya motorvägar, Vattenfall, Preem och Cementa. Bilden som framträder är inte av ett parti som prioriterar klimatet. Vad säger du om det?

– Det håller jag inte med om överhuvudtaget. Faktum är att vi talar om en S-ledd regering som lagt fram de största klimat- och miljöbudgetarna någonsin i Sverige och möjliggjort att vi har en industri som tar initiativ till att omställningen till ett grönt folkhem ska gå ännu snabbare. Det är tack vare regeringen. Titta på Industriklivet till exempel. 2022 skruvar vi upp ambitionerna. Vi har aktörer i kö som vill investera i exempelvis havsbaserad vindkraft, vi har Northvolt och så vidare.

Nu, med MP i opposition, öppnar S för samtal om en utbyggnad av Arlanda. Borde Arlanda byggas ut?

– Det är en fråga som ännu inte ligger på bordet, men vi skulle kunna se att man skulle kunna lägga ner Bromma och flytta över den kapaciteten till Arlanda.

Vad betyder det för miljö- och klimatarbetet att regera med en budget från M, SD och KD?

– Ja, vore det en budget som enbart innehöll satsningar från M, SD och KD så hade vi nog inte gjort det, men det handlar om en budget på 1 000 miljarder där de blåbruna lyckats komma överens om satsningar motsvarande 15-20 miljarder.

– Det relevanta är att titta på vad det är M, SD och KD väljer att prioritera och kan komma överens om. Det är bland annat satsningar som handlar om att ta pengar avsatta till skydd för känslig fjällnära skog och lägga dem på sänkt bensinskatt.

Kommer Socialdemokraterna att rösta för bensinskatten i riksdagen?

– Som klimat- och miljöminister tycker jag för det första att det är hål i huvudet att ta pengar från skyddet av fjällnära skog och lägga på sänkt bensinskatt. Hur risksdagsgruppen kommer att ställa sig i frågan kan jag inte svara på, för det vet faktiskt inte jag.

Många har reagerat på att det fanns så mycket pengar plötsligt när det gällde att rädda Sverige och världen från pandemins skadeverkningar, medan det i jämförelse satsas mycket lite på den allvarligare klimatkrisen. Varför finns det så lite pengar till klimatsatsningar?

– Pandemin var ju en extremt akut situation där det också handlade om att rädda människors liv och hälsa, akut. Att rädda jobben. Det fanns också en bred enighet i riksdagen om de akuta satsningarna. Det är viktigt att komma ihåg att vi har en i stora stycken fientligt inställd riksdag när det gäller klimat- och miljösatsningar.

Klimatkrisen är också akut. Vad säger du om de stora skillnaderna i summorna vi satsar?

– Klimatkrisen är akut och jag är glad att vi har en statsminister som har klimat- och miljö som en av sina topp tre-prioriteringar.

Om du fick välja, borde vi satsa mer på klimatomställningen?

– Jag tror att vi kommer att behöva satsa betydligt mer framåt. Det ser vi också att vi har fyrdubblat klimatbudgetarna sedan 2014, att det är satsningar som ökar. Du sätter fingret på det när du säger att det är en akut kris, som pågår här och nu. Det måste vi politiker bli bättre på att tala om och tydliggöra.

Vad hoppas du på att lyckas uppnå som klimat- och miljöminister?

– För det första att frågorna hamnar högt upp på dagordningen, att vi har mycket mer diskussioner kring den akuta klimatkrisen och åtgärder mot den. Men jag vill också skapa en känsla av att ett hållbart samhälle åt våra barn är något vi skapar tillsammans, medborgarna tillsammans med näringsliv, forskning och akademi.

Kommer vi att klara omställningen?

– Jag är optimist så till vida att jag ser hur snabbt innovationerna nu växer fram. Ta det här med stål utan kol till exempel. Det kommer innovationer nu som gör att vi kan ta kliv på ett sätt vi inte kunnat tidigare. Kan vi fortsätta göra det och samtidigt ta till vara på lärdomar från pandemin, som att flyga mindre, så är jag mer optimistisk, samtidigt som allvaret i klimatkrisen inte nog kan understrykas.