Intervju.

2013-11-16 06:00
Bild: TT
Bild: TT

”Räcker inte med en vitbok”

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Sverige behöver en sanningskommission för att göra upp med diskrimineringen mot romer. Det menar Jan Selling, forskare och historiker, som nyligen har kommit ut med en bok om svensk antiziganism.

Vad är egentligen antiziganism?

– Ofta säger man att antiziganism är rasism mot romer men jag anser att det är en för smal definition. Antiziganism handlar om fördomar och fantasier om romer. Det kan handla om vissa beteenden som förknippas med ”zigenare” . Det finns en negativ attityd.

Berätta om din bok ”Svensk antiziganism. Fördomens kontinuitet och förändringens förutsättningar”. Vad är det viktigaste du vill förmedla?

– Den handlar om hur majoritetssamhället har sett på romer över tid, med avstamp i 1700-talet. Syftet är främst att sprida kunskap om begreppet antiziganism.

Hur utbredd är antiziganismen i Sverige idag?

Jan Selling– Den är mycket utbredd, och sällan ifrågasatt. I den privata sfären märks det på sådant som att det kan vara svårt att hyra en bil eller att få jobb om man är rom. Men det märks även högre upp i samhället.

Hur har attityderna förändrats med tiden?

– För 100 år sedan ville man göra något åt fattiga lös­drivare, de värsta av dessa ansågs vara ”zigenare” eller ”tattare”. Sedan kom rasbiologi och moralisk panik på 1920-talet, trots att det fanns väldigt få romer i Sverige på den tiden. Men det var en symbolladdning som fanns i folkkulturen, i litteraturen. Man kunde skrämma barn med zigenare. Det var ju mer spännande än en historia om vilken luffare som helst.

– Men det har kommit upp mer till ytan på sistone, med en stark antiziganism i Sydeuropa. Vi har dessutom en ekonomisk kris, då syns sådana här saker mer.

Du är koordinator för forskarnätverket Romers och resandes historia i Norden (RORHIN). Vad gör ni?

– RORHIN är ett forskningssamarbete. Syftet är att sammanställa den kunskap vi har i Norden. Vi arbetar för det mesta inte med opinionsbildning, men vi hade en debatt­artikel i Dagens Nyheter (1/10) där vi argumenterar för att Sverige behöver en sanningskommission.

Varför behövs en sannings­kommission?

– En sanningskommission är en större och mer oberoende undersökning än en vanlig utredning. Regeringen skriver just nu på en vitbok om diskrimineringen av romer. Men den handlar bara om 1900-talet, och det är regeringen själva som redigerar.

– I en sanningskommission finns representanter för de berörda med, såväl forskare som människorätts-jurister. En sanningskommission är även ansvarsutkrävande.

– Vi i RORHIN anser att det inte räcker med en vitbok eftersom kränkningarna mot romer fortfarande pågår idag. Skånepolisens register är ett exempel på det.

Borde romer få ekonomisk ersättning för den diskriminering de utsatts för?

– Sverige skulle kunna göra som Norge, som gett kollektiv ersättning till den utsatta gruppen. Det har gått till ett museum om romsk historia och till en fond som romer kan söka stipendier ur.

Apropå Maria-fallet i Grekland och myten om att romer rövar bort barn. Hur har det sett ut i Sverige?

– Det var staten som tog romers barn och satte dem i barnhem för att förändra dem. Den här myten att romer skulle röva bort barn känner jag personligen inte igen, men äldre generationer kanske gör det.

Du var med och arrangerade den internationella konferens om romers utsatthet som hölls på Uppsala universitet 23–25 oktober. Varför en konferens?

– För att reda ut vad anti­ziganism är. För 20 år sedan fanns inte ens det begreppet. Men det är viktigt med begrepp för att kunna belysa vissa företeelser och vinna kunskap.

Hur kan antiziganismen ­bekämpas?

– Man måste göra upp med historien och sluta skuldbelägga offren. Och det krävs möten. Så länge det finns segregation så måste det i alla fall finnas mötesplatser.

Omi Gibba

Jan Selling

Ålder: 46

Född: Växjö. Bodde i Berlin på 90-talet.

Yrke: historiker, forskare och frilansjournalist.

Aktuell: Med boken ”Svensk anti­ziganism. Fördomens kontinuitet och förändringens förutsättningar.”